Fem bostadsmarknadsfällor som håller unga vuxna hemma

För en djupare genomgång, se mer information.

Här är vad du behöver veta: Unga vuxna stannar hemma längre än tidigare — och det är inte bara ett personligt val, utan en direkt följd av fem konkreta fallgropar på bostadsmarknaden som gör det nästan omöjligt att flytta. Av Emma Svensson, bostadsmarknadsanalytiker.

Bakgrunden: En generation som inte kan lämna hemmet

För tio år sedan flyttade de flesta svenskar från sina föräldrars hus vid 22-24 års ålder. Idag är genomsnittsåldern för första egen bostad 27-28 år — och många bor fortfarande hemma vid 30. Detta är inte en trend som hänt över en natt. Det är resultatet av systematiska problem på bostadsmarknaden som gör det ekonomiskt irrationellt för unga att flytta. För kontext, se Boverkets vägledning.

Statistik från Statistiska centralbyrån visar att 43 procent av män mellan 25-29 år och 32 procent av kvinnor i samma ålder bor tillsammans med sina föräldrar. Dessa siffror har ökat konstant sedan 2010. Problemet är inte att ungdomar är lata eller opåverkade av föräldraskapet — det är att bostadsmarknaden har gjort det omöjligt för dem att göra något annat.

Fallgrop ett: Insatskraven som blockerar drömmen

Den första och kanske mest påtagliga fallgroppen är insatskravet på bostadsmarknaden. De flesta banker kräver mellan 15 och 25 procent insats för att bevilja ett bostadslån. För en lägenhet på 2,5 miljoner kronor — vilket är genomsnittet i större svenska städer — innebär detta att en ung person måste spara mellan 375 000 och 625 000 kronor innan de kan köpa något alls.

En genomsnittlig tjugoåttaåring tjänar cirka 28 000 kronor i månaden efter skatt. Även om denna person sparar 5 000 kronor varje månad — vilket betyder att de lever på mindre än 23 000 kronor för mat, transport, försäkringar och all annan utgift — kommer det att ta mellan 75 och 125 månader att spara ihop insatsen. Det är mellan sex och tio år. Under denna tid måste de bo någonstans, och det billigaste alternativet är hemma hos föräldrarna.

"Insatskravet är en av de största barriärerna vi ser. En ung person kan ha stabilt arbete och god inkomst, men bankerna ser inte dem som kreditvärdiga utan en stor insats. Det skapar en fångst-22 där de måste bo hemma för att spara, men då får de ingen erfarenhet av att leva självständigt," säger Anders Bergström, bostadsrådgivare på Sveriges Bostadsbank.

Fallgrop två: Hyresmarknadens osynliga vägg

Den andra fallgroppen är hyresmarknadens stängda dörrar. Många unga människor försöker först att hyra en lägenhet — det verkar vara ett logiskt steg mellan att bo hemma och att köpa. Men här möter de en helt annan typ av blockad.

Hyresvärdar kräver ofta referenser, tidigare hyreshistorik och ibland även ett lönekrav som är två eller tre gånger hyran. För en lägenhet på 8 000 kronor månad måste en hyresgäst alltså tjäna minst 16 000-24 000 kronor i månadslön enligt dessa regler. En nyutexaminerad person som tjänar 22 000 kronor kan tekniskt sett inte hyra denna lägenhet — trots att de har råd.

Dessutom finns det en långkö för hyresrätter i Sverige. I Stockholm kan väntetiden vara upp till 20 år för en billig lägenhet. Många unga människor ger upp och stannar hemma medan de väntar, eftersom det är gratis och bekvämt. Enligt Hyresgästföreningen är 70 procent av alla hyresrätter i Sverige fördelade genom kösystem, vilket gör det nästan omöjligt att snabbt flytta från hemmet.

Fallgrop tre: Prisexplosionen som gör matematik omöjlig

Den tredje fallgroppen är helt enkelt att bostadspriserna har exploderat. Mellan 2010 och 2023 ökade bostadspriserna i Sverige med genomsnittligt 140 procent. Lönerna ökade under samma period med cirka 25 procent.

Detta betyder att förhållandet mellan bostad och inkomst har blivit helt orimligt. En lägenhet som kostade 1,5 miljoner kronor 2010 kostar nu omkring 3,6 miljoner kronor. En person som tjänade 20 000 kronor då tjänar nu cirka 25 000 kronor. Matematiken går helt enkelt inte ihop. Ungdomar kan inte köpa för att de inte kan spara tillräckligt snabbt — priserna stiger snabbare än de kan spara.

En tjugoåttaåring som försöker att köpa sin första lägenhet måste idag räkna med att spendera mellan 30 och 40 procent av sin bruttoinkomst på bostaden. Det är långt över den gräns på 25-30 procent som ekonomer rekommenderar. Många väljer därför att stanna hemma där hyran är noll kronor.

Fallgrop fyra: Studentskuldernas långa skugga

Den fjärde fallgroppen är studieskulden som följer med från högskolan. De flesta svenska ungdomar tar ett studielån för att finansiera sin utbildning. Genomsnittskulden för en person som tar en treårig kandidatexamen är omkring 110 000 kronor.

Denna skuld påverkar bankernas bedömning av kreditvärdighet. En person med 110 000 kronor i studieskuld och en månadslön på 28 000 kronor bedöms som mindre kreditvärd än en person utan skuld. Bankerna räknar på "skuldsättningsgrad" — och studielånen räknas in här. Detta gör det ännu svårare att få bostadslån, vilket tvingar många unga att stanna hemma längre.

Fallgrop fem: Osäkra anställningar och framtidsoro

Den femte och ofta glömd fallgroppen är anställningsosäkerheten bland unga. Många ungdomar har vikariat, tidsbegränsade kontrakt eller gig-ekonomi-jobb. För en bank är detta en röd flagg. En person med ett niomonaders vikariat kan inte få ett bostadslån, oavsett hur mycket de tjänar just nu.

Denna osäkerhet gör att många unga väljer att stanna hemma som en säker bas medan de bygger sin karriär. Det är en rationell strategi — varför skulle de ta på sig ett bolån när de inte vet om de har samma jobb om sex månader?

Vad ungdomar kan göra konkret

För att navigera dessa fem fallgropar kan unga människor:

• Spara aggressivt och långsiktigt — redan från första anställningen, även om det tar många år
• Undersöka alternativa boendeformer — kooperativ bostadsrätter, samägda hus eller delägda fastigheter kan kräva mindre insats
• Vänta på stabilare anställning innan de söker lån — bankernas krav är där för att stanna
• Överväga mindre städer — bostadspriserna är betydligt lägre utanför Stockholm, Göteborg och Malmö
• Kombinera hyra och köp — många börjar med att hyra för att få erfarenhet innan de köper senare

Lärdomar för bostadsmarknaden

Det är helt klart att bostadsmarknaden behöver förändras om ungdomar ska kunna flytta från hemmet. Fem konkreta fallgropar blockerar vägen framåt, och ingen av dem är lätt att lösa individuellt. Det krävs både privata aktörer — banker som är villiga att ta större risker — och offentliga åtgärder som att bygga fler hyresrätter och sänka insatskraven för förstagångsköpare.

Tills dess kommer många unga att stanna hemma. Det är inte ett personligt misslyckande — det är en rationell ekonomisk beslut när alternativen är så dåliga. Ungdomar som bor hemma vid 28 års ålder gör inte det för att de är beroende av sina föräldrar, utan för att bostadsmarknaden har gjort det omöjligt för dem att göra något annat.

Läs vidare: se här.