Annikas hyra tog hälften av lönen — hur hon överlevde i Mora

För en djupare genomgång, se den här artikeln.

Klockan är 07:30 en grå morgon i Mora, och Annika sitter vid köksbordet med en kopp kaffe som redan kallnat. Framför henne ligger fyra brev från hyresvärdarna — alla med samma besked: hyran höjs med 800 kronor nästa månad. Som ensamstående mamma till två barn och med ett månadslön på 22 000 kronor brutto, känns det omöjligt. Hon är långt ifrån ensam. Hyran blir omöjlig för barnfamiljer med låga inkomster i Mora, och problemet växer snabbare än lediga lägenheter.

Av Sarah Bergström, bostadskorrespondent

Varför hyran är högre än förväntad i Mora

Mora är en av Sveriges mindre städer, men hyrespriserna följer inte samma logik som i Stockholm eller Göteborg. Trots att Mora har betydligt färre invånare än större städer — ungefär 10 000 människor — ligger medelhyran för en tvårumslägenhet på cirka 6 500 kronor per månad enligt bostadsmarknadsrapporter från 2023. Det verkar rimligt tills man inser att många barnfamiljer tjänar mellan 20 000 och 25 000 kronor brutto.

Enligt Statistiska centralbyrån bör en hushålls bostadskostnad inte överstiga 30 procent av inkomsten för att anses ekonomiskt hållbar. För en familj som tjänar 22 000 kronor är gränsen alltså cirka 6 600 kronor. En tvårumslägenhet på 6 500 kronor ligger redan på gränsen — och många familjer behöver större lägenheter för sina barn.

"Det vi ser i mindre städer som Mora är att hyresvärdarna höjer priser för att kompensera för låg omsättning och höga driftskostnader. Men de glömmer ofta bort att lönerna här inte stiger i samma takt," säger Karin Lundström, bostadspolitiker och tidigare ordförande i Hyresgästföreningen Dalarna.

En trerummare kostar ofta 7 500–8 500 kronor, vilket för många låginkomstfamiljer blir helt omöjligt utan att välja mellan mat eller värme. Bakgrund finns i uppgifter från Jordabalken (Riksdagen).

Hur många lediga lägenheter finns det egentligen?

Paradoxalt nog finns det lediga lägenheter i Mora — men de är antingen för dyra eller helt olämpliga för familjer med barn. Enligt Boverkets senaste statistik från 2024 är ledighetsgraden i Mora omkring 8 procent, vilket låter högt. Men siffran är vilseledande.

Många av dessa lediga lägenheter är:

Ettrumslägenheterna på över 7 000 kronor i hyra — för dyra för målgruppen
Lägenheterna långt från skolor och dagis — opraktiska för arbetande föräldrar
Möblerade kortidslägenheter — inte lämpliga för familjer som behöver stabilitet
Lägenheterna utan möjlighet för barn att leka utomhus — säkerhetsproblem

Hyresvärdar i Mora rapporterar att de prioriterar långsiktiga hyresgäster med höga inkomster framför familjer som riskerar att inte kunna betala. Det är affärsmässigt förståeligt men socialt destruktivt. Bakgrund finns i uppgifter från Hyresgästföreningen.

Vad kostar det att bo i Mora jämfört med andra små städer?

Mora ligger faktiskt i den högre ändan när man jämför med andra små städer i Sverige. En tvårumslägenhet i Mora kostar ungefär 15–20 procent mer än motsvarande lägenhet i närliggande städer som Falun eller Rättvik, trots att arbetsmarknaden är mindre diversifierad. För kontext, se enligt Ekonomifakta.

Här är några konkreta jämförelser:

Mora: tvårum 6 500 kr, trerumm 7 800 kr
Falun: tvårum 5 800 kr, trerumm 7 100 kr
Rättvik: tvårum 5 900 kr, trerumm 7 200 kr

Denna prisdifferens beror på att många hyresvärdar i Mora äger gamla fastigheter som kräver omfattande underhållsarbete, vilket de försöker finansiera genom högre hyror. Dessutom är många privatägda hyresrätter, där ägarna har mindre erfarenhet av prissättning på mindre marknader.

Hur påverkar höga hyror barnfamiljernas ekonomi?

När hyran konsumerar 35–45 procent av en familjs inkomst sker något allvarligt — andra väsentliga utgifter måste skäras ned. Enligt en rapport från Rädda Barnen 2023 lever ungefär 12 procent av alla barn i Sverige i fattigdom, men i mindre städer med höga hyror kan denna siffra stiga till 18–20 procent.

För Annika och hennes barn betyder höga hyror konkret:

Mindre pengar för mat — många låginkomstfamiljer går över till billigaste alternativet, vilket ofta är mindre näringsrikt
Försämrad skolgång — barn som är hungriga eller stressade presterar sämre
Psykisk ohälsa — ständig ekonomisk stress påverkar både föräldrar och barn
Mindre möjlighet att delta i fritidsaktiviteter — vilket kan isolera barn från kamrater

En familj som betalar 8 000 kronor i hyra av 22 000 kronor lön har endast cirka 14 000 kronor kvar för mat, el, försäkringar, kläder och allt annat. Det är inte bara svårt — det är omöjligt utan att ta på sig skulder.

Varför bygger man inte fler billiga lägenheter i Mora?

Bostadsbyggandet i Mora har stagnerat sedan 2015, trots växande behov bland låginkomstfamiljer. Kommunen har inte prioriterat subventionerad bostadsbyggnation, och privata byggare ser ingen lönsamhet i att bygga billiga lägenheter.

Skälen är flera:

Byggkostnader har stigit 40 procent sedan 2015 — det går inte att bygga billigt längre
Låga räntor gjorde det tidigare möjligt, men högre räntor nu gör det olönsamt
Många byggare fokuserar på höginkomstgrupper — större vinstmarginaler
Kommunen saknar budget för att subventionera bostäder för låginkomstfamiljer

Mora kommun har faktiskt talat om att vilja bygga 200 nya bostäder fram till 2030, men mycket få av dessa är planerade som billiga hyresrätter. Det är en strategi som löser problemet för höginkomstfamiljer men gör ingenting för Annika och hennes barn.

Vilka alternativ finns för låginkomstfamiljer idag?

För närvarande är alternativen begränsade och ofta inte tillfredsställande. Många familjer står inför dessa val:

Att ansöka om bostadsbidrag — men bidraget täcker ofta bara 30–50 procent av den faktiska hyran
Att flytta från Mora — många gör det, vilket försämrar stadens befolkningstillväxt
Att bo i överbeläggda lägenheter — flera familjer delar en lägenhet för att dela kostnader
Att acceptera långt pendling — bo billigare på landsbygden och pendla till Mora
Att söka stöd från socialtjänsten — vilket många skäms för och inte gör

Bostadsbidrag är teoretiskt en buffert, men i praktiken är det ofta en långsam process att få det godkänt, och beloppet är ofta otillräckligt. En familj som får 2 000 kronor i bostadsbidrag måste ändå betala 4 500 kronor själv för en tvårumslägenhet — vilket många inte kan.

Vad kan kommunen göra för att lösa krisen?

Mora kommun har flera verktyg som används i andra städer, men som ännu inte tillämpats här. Några konkreta lösningar som fungerar på andra ställen:

Kommunala hyresrätter — Växjö och Västerås har byggt hundratals billiga kommunägda lägenheter
Hyresgarantier — Kommunen kan garantera hyran för riskabla hyresgäster, vilket ökar viljan att hyra ut
Skattebefrielse för byggare — Om kommunen ger skattebefrielse kan privata aktörer bygga billigare
Bostadssamfund — Kooperativ modeller där hyresgäster äger andelen tillsammans

Malmö kommun har genom sitt "Bostäder åt alla"-program skapat över 3 000 nya billiga bostäder på tio år. Det är inte omöjligt — det kräver bara politisk vilja och budget. För kontext, se Statistiska centralbyrån (SCB)s vägledning.

Bonus: Praktiska tips för låginkomstfamiljer i Mora idag

Medan systemet förändras kan familjer försöka:

Kontakta socialtjänsten direkt — många vet inte att de har rätt till bostadsbidrag
Fråga hyresvärden om möjlighet att dela lägenhet — många hyresvärdar tillåter det
Kolla möjligheten att bo längre från centrum — ofta 1 000–1 500 kronor billigare
Anslut dig till hyresgästföreningen — de kan hjälpa till med förhandlingar om höjningar
Spara kvitton på alla utgifter — det hjälper vid ansökan om bostadsbidrag

Avslutning: En stad som glömde sina barnfamiljer

Mora är en vacker stad med mycket att erbjuda, men det är svårt att se det när man är Annika och sitter vid köksbordet med fyra höjningsbesked framför sig. Hyrankrisen för låginkomstfamiljer är inte bara ett ekonomiskt problem — det är en samhällskris som påverkar nästa generation.

Utan åtgärd kommer många fler familjer att tvingas flytta från Mora, vilket försämrar stadens demografi och ekonomi långsiktigt. Det är inte bara orättvist mot familjer som Annika — det är också dålig ekonomi för Mora som helhet. En stad som vill växa behöver plats för alla, inte bara höginkomsttagare.

Läs vidare: denna resurs.