Radonansvaret på arbetsplatsen — vem ska agera?

För en djupare genomgång, se väldigt hjälpsamt.

Vet du vem som faktiskt ansvarar för radon på arbetsplatser när samma byggnad innehåller både butiker, kontor och bostäder? Det är en fråga som förvirrar tusentals fastighetsägare, hyresvärdar och arbetsgivare i Sverige varje år — och svaret är långt ifrån självklart.

Av Erik Lundgren, Fastighetsjournalist

Radon på arbetsplatser är en ofta glömd arbetsmiljöfara som drabbar många arbetare utan att de vet om det. Till skillnad från radon i bostäder, som regleras av Boverkets byggregler, styrs radon på arbetsplatser av helt andra lagar och myndigheter. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter SSMFS 2018:10 ställer helt andra krav än bostadsreglerna — och när samma byggnad innehåller både arbetsplatser och bostäder, skapas en gråzon som många missar. Konsekvensen kan bli att arbetare exponeras för höga radonnivåer utan att någon mäter eller agerar.

Vad är radon på arbetsplatser — och varför är det farligt?

Radon är en radioaktiv gas som läcker upp från marken genom sprickor i fundamentet. Den är färglös, luktlös och omöjlig att upptäcka utan mätning. Enligt Folkhälsomyndigheten överskrider ungefär 20 procent av svenska bostäder referensvärdet på 200 Bq/m³ — och många arbetsplatser ligger ännu högre eftersom de ofta är belägna i källarvåningar eller bottenvåningar med direkt markontakt.

För arbetstagare är risken särskilt stor eftersom de tillbringar många timmar på samma plats varje dag. Långtidsexponering för radon ökar risken för lungcancer. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter kräver därför att arbetsgivare måste:

Mäta radonnivåerna på arbetsplatsen
Jämföra resultaten med referensvärdet 200 Bq/m³
Vidta åtgärder om nivåerna överskrids
Anmäla till Strålsäkerhetsmyndigheten om åtgärderna inte lyckas

Men här ligger problemet: många arbetsgivare vet inte att denna skyldighet existerar, och många fastighetsägare förstår inte att de kan behöva genomföra fysiska åtgärder i byggnaden för att lösa problemet.

Vem ansvarar för radonmätning på arbetsplatsen?

Enligt arbetsmiljölagen är arbetsgivaren ansvarig för att arbetsmiljön, inklusive radonexponering, är säker. Det betyder att den som hyr en lokal — oavsett om det är en butik, ett kontor eller ett lager — måste se till att radon mäts och att nivåerna hålls under referensvärdet.

Men här kommer komplexiteten: fastighetsägaren (hyresvärden) är ofta ansvarig för de fysiska åtgärder som krävs för att sänka radonnivåerna. Om en butik i bottenvåningen av ett flerbostadshus visar höga radonnivåer, kan lösningen kräva förbättrad ventilation, täta sprickor i fundamentet eller installation av radonbrunnar — åtgärder som endast fastighetsägaren kan genomföra.

Detta skapar ofta en situation där ansvar är delat men oklart:

Arbetsgivaren måste mäta och rapportera
Fastighetsägaren måste genomföra byggåtgärder
Hyresvärden kan motsätta sig kostnadskrävande åtgärder
Hyresgästen kan inte själv åtgärda problemet

Resultatet blir ofta att ingen gör något — eller att kostnaden hamnar på fel part.

Vad är referensvärdet för radon på arbetsplatser?

Referensvärdet för radon på arbetsplatser är 200 Bq/m³ — samma som för bostäder. Detta är en EU-rekommendation som Sverige följer. Men här är en viktig skillnad: för arbetsplatser mäts radon under arbetstid, inte som ett årsmedeltal för hela året. Om en butik är öppen 8 timmar per dag ska mätningen genomföras under dessa timmar, inte under nätter och helger när byggnaden är tom.

Mätningen ska enligt Strålsäkerhetsmyndighetens vägledning genomföras under minst två månader, helst under vintermånaderna när radonkoncentrationerna är högst. Många arbetsgivare missar denna detalj och använder bostadsmetodiken istället, vilket kan ge missvisande resultat. För kontext, se Strålsäkerhetsmyndigheten arbetsmiljö.

Måste man anmäla höga radonnivåer till Strålsäkerhetsmyndigheten?

Ja — och detta är en kritisk skillnad jämfört med bostäder. Enligt SSMFS 2018:10 § 4 måste arbetsgivaren anmäla till Strålsäkerhetsmyndigheten om radonnivåerna överskrider 200 Bq/m³ och åtgärderna inte lyckas sänka halten inom rimlig tid. Mer detaljer i KTH radonforskning.

För bostäder finns ingen sådan anmälningsplikt. En privatperson kan bo i ett radonhus utan att någon myndighet behöver informeras. Men för arbetsplatser är det obligatoriskt — och Strålsäkerhetsmyndigheten kan därefter inspektera lokalen och kräva ytterligare åtgärder.

Många arbetsgivare är omedvetna om denna anmälningsplikt, vilket kan resultera i att de bryter mot lagen utan att veta det. Strålsäkerhetsmyndigheten genomför inspektioner och kan utfärda förelägganden eller böter om arbetsgivaren inte uppfyller kraven.

Kan samma byggnad behöva mätas två gånger för radon?

Ja — och detta är en praktisk utmaning för fastighetsägare som förvaltar blandade bestånd. Om ett hus innehåller både bostäder och arbetsplatser (eller allmänna platser som butiker, skolor eller bibliotek), måste byggnaden mätas enligt båda metodikerna: Mer detaljer i Fastighetsägarna regelefterlevnad.

Bostadsmetodiken: Årsmedelvärde för hela året, referensvärde 200 Bq/m³
Arbetsplatsmetodiken: Mätning under arbetstid under minst två månader, referensvärde 200 Bq/m³

En källarvåning som innehåller både ett bostadsrum och ett kontor måste därför mätas två gånger — eller mätningen måste designas för att täcka båda användningsformerna. Detta kräver expertis och kan förlänga mätperioden.

Konsekvenser av att inte mäta eller agera

Risken för att inte mäta radon på arbetsplatser är betydande — både för arbetarnas hälsa och för arbetsgivarens juridiska ställning:

Arbetarnas hälsa: Långtidsexponering för höga radonnivåer ökar risken för lungcancer. En arbetare som tillbringar 40 timmar per vecka på en arbetsplats med 400 Bq/m³ får en betydligt högre exponering än en person som bor hemma.
Juridiska konsekvenser: Arbetsgivaren kan åtalas för arbetsmiljöbrott om arbetare exponeras för radon utan att mätning genomförts eller åtgärder vidtagits.
Myndighetskontroll: Strålsäkerhetsmyndigheten kan inspektera och utfärda förelägganden.
Försäkring: Många försäkringsbolag kräver att arbetsgivaren kan visa att radon har mätts innan de ersätter arbetarskador.

Praktisk lösning: Vem gör vad?

För att lösa radonproblemet på arbetsplatser krävs ett strukturerat samarbete mellan arbetsgivare och fastighetsägare:

Arbetsgivarens ansvar:

Beställa radonmätning från certifierad mätare
Analysera resultaten och jämföra med referensvärdet
Anmäla till Strålsäkerhetsmyndigheten om åtgärder krävs
Dokumentera alla åtgärder

Fastighetsägarens ansvar:

Genomföra fysiska åtgärder (ventilation, täta sprickor, radonbrunnar)
Samarbeta med arbetsgivare om mätning och åtgärder
Informera nya hyresgäster om kända radonnivåer

En framgångsrik strategi är att fastighetsägaren proaktivt mäter alla lokaler — både bostäder och arbetsplatser — och dokumenterar resultaten. Detta ger ett underlag för att planera åtgärder och informera hyresgäster. För många fastighetsägare är detta en omfattande uppgift, särskilt om fastighetsbeståndet är stort och spridda.

Radon på arbetsplatser är en ofta glömd arbetsmiljöfara som kräver uppmärksamhet och tydlig ansvarsfördelning. Genom att förstå regelverket, mäta systematiskt och agera snabbt kan arbetsgivare och fastighetsägare tillsammans skydda arbetarnas hälsa och säkerställa regelefterlevnad.

Läs vidare: dela vidare.