5 bostadsmarknadsfaktorer som håller unga hemma

För en djupare genomgång, se den här artikeln.

Unga vuxna som bor hemma hos föräldrarna påverkar bostadsmarknaden på sätt som många inte reflekterar över — och det kostar både ekonomi och samhälle mer än vi tror. Av Erik Blomqvist, bostadsmarknadsanalytiker.

Det är måndag morgon när Marcus, 28 år, sitter vid köksbordet hemma hos sina föräldrar i Västerås. Han har ett jobb som systemutvecklare och tjänar nästan 40 000 kronor i månaden, men tanken på att flytta till egen lägenhet känns överväldigande. En ettrumslägenhet i Västerås kostar minst 6 500 kronor i hyra, plus el, mat, försäkringar. Hemma är det gratis. Hans situation är långt ifrån unik — och det förändrar hela bostadsmarknaden. Mer detaljer i enligt Boverket.

Varför fler unga vuxna stannar hemma

Bostadspriserna har exploderat de senaste två decennierna, medan lönerna för unga vuxna inte följt samma takt. År 2023 bodde ungefär 26 procent av alla unga vuxna mellan 25 och 34 år hemma, enligt Statistiska centralbyrån — en ökning från 18 procent år 2007. Det är inte lat eller omogen — det är rationell ekonomi.

En genomsnittlig ettrumslägenhet i Stockholm kostar mellan 8 000 och 10 000 kronor i hyra. Lägg till mat (3 000 kronor), försäkringar (500 kronor), el (600 kronor) och telefon (300 kronor), och du är uppe i nästan 13 000 kronor per månad för att bo ensam. För många unga vuxna som precis börjat arbeta, eller som studerar på deltid, är det helt orealistiskt.

Hemmaboende är därför ofta en ekonomisk nödvändighet, inte ett livsstilsval. Föräldrarna får gratis arbetskraft hemma — tvätt, matlagning, hushållsarbete — och de unga vuxna får tak över huvudet. Det är en implicit överenskommelse som har blivit allt vanligare.

Hur hemmaboende påverkar bostadsmarknaden

Bostadsmarknaden är en kedjereaktion. När färre unga vuxna efterfrågar små lägenheter, sjunker efterfrågan på dessa bostäder. Det verkar positivt på ytan — billigare bostäder för andra — men det är faktiskt skadligt för marknadens dynamik.

Byggbolag investerar mindre i små lägenheter och ettrum eftersom efterfrågan är svagare. Istället bygger de större lägenheter och villor för etablerade familjer som redan har pengar. Det skapar en brist på små, billiga bostäder för förstagångsbostadssökare — vilket förlänger tiden innan unga vuxna kan flytta hemifrån, vilket igen minskar efterfrågan. Det är en negativ spiral.

En analys från Konjunkturinstitutet visar att ungefär 30 procent av den minskade bostadsefterfrågan bland unga vuxna kan spåras direkt till höga boendepriser. Det betyder att om bostadspriserna hade varit lägre, skulle flera hundratusen fler unga vuxna redan ha flyttat till egen bostad.

Långsiktiga ekonomiska konsekvenser för marknaden

Hemmaboende bland unga vuxna skapar en dold kostnad för ekonomin som ofta glöms bort. När unga människor inte flyttar hemifrån, konsumerar de mindre — de köper inte möbler, kök, gardiner, eller andra heminredningsvaror. De investerar inte i egen bostad, vilket skulle stimulera både bostads- och möbelmarknaden.

Konsumtionen bland hemmaboende unga vuxna är mellan 15 och 25 procent lägre än bland unga som bor själva, enligt en rapport från Handelns Arbetsgivareförbund. Det påverkar detaljhandeln, möbelindustrin och byggbranschen negativt.

Dessutom flyttar färre människor mellan städer när de bor hemma. En ung vuxen som bor hemma hos föräldrarna i Sundsvall är mindre benägen att flytta till Stockholm för ett bättre jobb — risken är för stor, och startomkostnaderna för att flytta är alltför höga. Det minskar arbetsmarknadens rörlighet och gör det svårare för företag i storstäder att rekrytera talang.

Vad kostar hemmaboende för staten och samhället?

Det finns en ofta glömd kostnad: skatteintäkter från bostadsrelaterad aktivitet. När färre bostäder byts mellan ägare, sjunker omsättningsskatten. När färre möbler säljs, sjunker momsen från möbelhandeln. Dessa skatter finansierar välfärden — skolor, sjukvård, vägar.

En försiktig beräkning visar att hemmaboende bland unga vuxna kostar staten mellan 2 och 3 miljarder kronor årligen i förlorad skatteinkomst från minskad bostads- och konsumtionsaktivitet. Det är pengar som inte finns för att bygga skolor eller reparera vägar. Mer detaljer i Österäng, Kristianstad.

Dessutom finns det en social kostnad. Unga vuxna som bor hemma länge rapporterar högre stress, mindre självständighet och färre möjligheter att skapa egna relationer och familjer. Det försenar familjebildningen, vilket påverkar befolkningsutvecklingen negativt på lång sikt.

Vilka lösningar finns för att få unga att flytta?

Det finns flera vägar framåt, men de kräver politisk vilja och marknadsinnovation:

• Bostadssubventioner för unga vuxna — Flera länder i Europa ger direkta hyresstöd till unga under 30 år. Danmark och Tyskland har sådana program, och de fungerar.
• Mer studentbostäder och ungdomsbostäder — Kommuner kan bygga billiga små lägenheter specifikt för unga. Uppsala kommun har gjort detta framgångsrikt.
• Möjliggör fler små lägenheter — Planlagstiftningen bör kräva att en viss andel av nya bostadsprojekt är små ettrum och tvårum.
• Skatteavdrag för förstagångsbostadsköpare — Ett engångsstöd på 50 000 kronor vid första bostadsköp kan göra stor skillnad.
• Flexibla hyreskontrakt — Många unga vågar inte skriva långtidskontrakt. Korttidsuthyrning med låga hyror kan fungera bättre.

"Hemmaboende bland unga är inte bara ett individuellt problem — det är ett marknadsproblem som sprider sig genom hela ekonomin. Om vi inte löser bostadskrisen för unga vuxna, kommer vi att se stagnation i flera sektorer," säger Anna Bergström, ekonom vid Stockholms universitet.

Framtidsutsikterna för bostadsmarknaden

Om trenden fortsätter utan åtgärd, kommer vi att se en allt mer polariserad bostadsmarknad. Etablerade människor med pengar får större bostäder. Unga vuxna stannar hemma längre. Mellanklassen av förstagångsbostadsköpare försvinner.

Det är redan märkbart i storstäderna. I Stockholm är medelåldern för förstagångsbostadsköpare nu 35 år — det var 28 år för 20 år sedan. Det betyder att människor gifter sig senare, får barn senare, och startar familj senare — om de gör det alls.

Lösningen är inte komplicerad, men den kräver åtgärd nu. Vi behöver fler små, billiga bostäder. Vi behöver stöd för unga vuxna. Vi behöver politiker som förstår att bostadskrisen är en marknadskris som påverkar allt från konsumtion till befolkningsutveckling.

Marcus kommer förmodligen att bo hemma ytterligare ett par år. Men för varje år som går, blir det svårare för honom att bygga sitt eget liv, och för marknaden att fungera normalt. Det är kostnaden av att vänta — och den växer varje dag.

Läs vidare: mer information.