Så missade jag legellakravet juli 2025 — och vad det kostade


Så missade jag legellakravet juli 2025 — och vad det kostade

För en djupare genomgång, se intressant läsning.

Under de senaste åren har legionellabakterier återigen hamnat i fokus för fastighetsägare och förvaltare över hela Sverige. Anledningen är enkelt: nya regler. Från och med 1 juli 2025 träder Boverkets föreskrifter BFS 2024:8 i kraft, och de förändrar mycket av det vi trodde vi visste om legionella varmvattentemperatur och egenkontroll av vattensystem. Men vad innebär det praktiskt? Vilka temperaturkrav gäller egentligen, och hur skiljer sig olika strategier för att hålla tappvattnet säkert? Den här artikeln jämför sex konkreta kontrollmetoder och temperaturregimer som fastighetsägare kan välja mellan — och visar vilka som faktiskt ger både säkerhet och energibesparing.

Av Emphyx-redaktionen, Fastighetsförvaltning och Regelefterlevnad

Vilken temperatur krävs för varmvatten enligt nya reglerna?

Enligt BFS 2024:8 ska tappvarmvattnet vid användarens tappställe (kranar, duschar) inte understiga 50 °C. Detta är den centrala förändringen från tidigare BBR-regler. Många fastighetsägare har länge utgått från 60-graderregeln, men denna är inte längre ett krav — den är en rekommendation för extra säkerhetsmarginal.

Legionellabakterier växer optimalt mellan 20 och 45 °C. Vid 50 °C hämmas tillväxten kraftigt, och vid 55 °C eller högre dödas bakterierna. Därför är 50 °C gränsen för laglig drift. Folkhälsomyndigheten rapporterar att cirka 30–40 legionellafall årligen diagnostiseras i Sverige, ofta kopplat till varmvattensystem med otillräcklig temperatur eller bristfällig egenkontroll. Läs vidare via VVS-system forskning.

Hur har legonellaföreskrifterna förändrats 2025?

BFS 2024:8 innebär en övergång från byggtekniska regler (BBR) till miljöbaserade föreskrifter. Det betyder att ansvaret för egenkontroll skärps, och dokumentationen blir mer formell. Tidigare kunde många fastighetsägare nöja sig med sporadiska mätningar. Nu krävs systematisk egenkontroll enligt miljöbalken 9 kap. 9 § och 26 kap. 19 §.

Förändringarna omfattar:

  • Obligatorisk egenkontroll för alla varmvattensystem i bostäder och näringsbyggnader
  • Dokumentation av alla mätningar, avvikelser och åtgärder
  • Återkommande mätningar enligt fastställd frekvens (minst två gånger per år för mindre fastigheter)
  • Åtgärdsplaner när temperaturen understiger kravet
  • Rapportering till miljönämnd vid allvarliga brister

Den nya regimen är strängare än tidigare, men också tydligare. Ingen gråzon — antingen uppfyller du kraven eller inte.

Vad ingår i egenkontroll av vattensystem?

Egenkontroll är inte bara temperaturmätning — det är en systematisk granskning av hela varmvattensystemet. Enligt Folkhälsomyndighetens vägledning ska egenkontroll omfatta:

  • Temperaturmätning vid minst två tappställen per bostadshus (eller motsvarande för större fastigheter)
  • Kontroll av beredare och ackumulatortankar
  • Inspektion av rörsystem för biofilm, korrosion och stillastående vatten
  • Dokumentation av all underhållshistorik
  • Granskning av reglersystem och termostater
  • Kontroll av varmvattenledningarnas isolering och värmeisolering

En fullständig egenkontroll tar mellan 4–8 timmar beroende på fastighetens storlek och komplexitet. Många fastighetsägare börjar nu inse att detta inte är något man kan genomföra på egen hand utan motsvarande kunskaper — det är här fastighetsskötare och VVS-tekniker blir kritiska.

Kan man sänka varmvattentemperaturen för att spara energi?

Ja, men bara till 50 °C — inte lägre. Varmvatten står för 15–20 % av energiförbrukningen i flerbostadshus. Många fastighetsägare har därför intresse av att sänka beredartemperaturen från traditionella 60–65 °C ned till 50 °C för att spara energi.

Energibesparing genom temperatursänkning:

  • Från 65 °C till 50 °C: ca 10–15 % lägre värmebehov för varmvattenproduktion
  • Från 60 °C till 50 °C: ca 5–10 % lägre värmebehov
  • Årlig besparing för ett 100-lägenheters hus: ungefär 50–100 MWh, motsvarande 5 000–10 000 kronor per år

Men här är varningen: Du får inte gå under 50 °C vid tappstället. Om du sänker beredartemperaturen måste du kompensera med bättre isolering av ledningar, kortare ledningssträckor, eller cirkulationspumpar som säkerställer att vattnet inte kyls ned under vägen från bereda till kran.

Många fastigheter har långt ifrån optimal ledningsföring — långa slingor, dålig isolering, och stillastående vatten i fjärran kran. Då kan det vara svårt att hålla 50 °C utan att höja beredartemperaturen igen. Bakgrund finns i energisparande varmvattensystem.

Vilka risker finns om tappvattnet är kallare än 50 grader?

Om tappvarmvattnet understiger 50 °C över tid, växer legionellabakterier exponentiellt. En legionellainfection orsakar legionärsjuka, en allvarlig lunginflammation med dödlighet på 5–15 % bland obehandlade patienter.

Konkreta risker:

  • Bakterietillväxt: Vid 45 °C fördubblas legionellabakterierna var 3–4:e timme
  • Biofilmbildning: Kallt vatten främjar biofilm i rörsystem, där bakterier skyddas och växer
  • Spridningsrisk: Legionella sprids via inandning av vattenånga från duschar och fontäner, inte genom drickning
  • Juridisk ansvar: Fastighetsägare som inte upprätthåller lagstadgad temperatur kan drabbas av miljösanktioner, vite, och skadeståndsanspråk vid sjukdomsfall
  • Försäkringskonsekvenser: Många försäkringar täcker inte skador om egenkontroll inte genomförts enligt regler

År 2024 rapporterades flera legionellafall i Sverige kopplade till varmvattensystem med otillräcklig temperatur eller dålig underhålls. Miljönämnder börjar att aktivt kontrollera fastigheter, särskilt större bostadsrättsföreningar och kommunala bostadsbolag.

Sex konkreta kontrollmetoder och temperaturregimer

Olika fastigheter kräver olika lösningar. Här är sex praktiska strategier:

1. Klassisk 60-graders bereda med tvåpunktsövervakning
Beredartemperatur sätts till 60 °C, mätningar vid två tappställen två gånger per år. Denna metod är konservativ och säker, men energikrävande. Passar större fastigheter med långt rörsystem och många boende.

2. 55-graders bereda med månadskontroll
Beredartemperatur 55 °C, temperaturmätningar varje månad vid kritiska tappställen. Sparar energi jämfört med 60 °C, men kräver tätare övervakning. Lämplig för moderna fastigheter med bra isolering.

3. 50-graders bereda med cirkulationspump
Beredartemperatur 50 °C, men cirkulationspump säkerställer att vattnet kontinuerligt cirkulerar genom ledningarna. Mätningar två gånger per år. Energieffektiv, men kräver väl fungerade cirkulationssystem. Passar nybyggda eller renoverade fastigheter.

4. Temperaturövervakadesystem med automatisk inloggning
Digitala temperaturgivare på flera punkter i systemet rapporterar kontinuerligt till övervakningsplattform. Systemet larmar automatiskt vid avvikelser. Högsta säkerhetsnivå, men högre kostnad för installation. Lämplig för större fastigheter eller när tidigare problem uppstått.

5. Lokal värmning vid långa ledningssträckor
Beredartemperatur 55 °C, men värmeslingar eller värmekablar på långa ledningssträckor från bereda till fjärna tappställen. Säkerställer 50 °C även vid långsamt vattenflöde. Passar fastigheter med komplex rörkonfiguration.

6. Hybrid: 50-graders bereda + punktvis värmning + digital övervakning
Kombination av låg beredartemperatur, värmning på kritiska sträckor, och digital temperaturövervakning. Maximerar energibesparing samtidigt som säkerhet garanteras. Passar stora, moderna fastigheter med höga energisparkrav.

Vad ingår i en laglig egenkontroll enligt miljöbalken?

En fullständig egenkontroll måste dokumenteras och sparas i minst tre år. Dokumentationen ska innehålla:

  • Datum och tid för varje mätning
  • Temperaturvärden vid varje mätpunkt
  • Namn på person som genomförde mätningen
  • Beskrivning av systemets skick (korrosion, läckor, biofilm)
  • Eventuella avvikelser och åtgärder som vidtogs
  • Förebyggande underhållsåtgärder

Många fastighetsägare använder manuella anteckningar eller enkla kalkylark. Men här är trenden tydlig: digitala lösningar för egenkontroll blir allt vanligare. Plattformar som Emphyx erbjuder systemstöd för dokumentation, automatisk rapportering, och larmsystem när temperaturen avviker. Detta minskar administrativa bördor och säkerställer att ingenting glöms bort. Läs vidare via bostadsföretagens miljökrav.

Slutsats: Vilket temperaturregime passar din fastighet?

Valet mellan 50–60 °C beror på fastighetens ålder, rörsystem, energisparkrav, och resurser för övervakning. För de flesta bostadsrättsföreningar och mindre fastigheter gäller denna regel: Börja med 55–60 °C, dokumentera två gånger per året, och investera i god ledningsisolering. Om du redan har problem med legionella eller långt rörsystem, höj till 60 °C eller installera cirkulationspump. Läs vidare via Karolinska Institutet forskning.

Energibesparing är viktigt, men regelefterlevnad och säkerhet måste komma först. Den nya BFS 2024:8 är här för att stanna, och miljönämnder börjar kontrollera. En väl genomförd egenkontroll är inte bara en juridisk plikt — den är ett sätt att skydda dina boende och undvika kostsamma sanktioner.

Läs vidare: rekommenderas.

Edit

Pub: 31 Jul 2026 23:22 UTC

Views: 11