Petra från Västra Stockholm — när hyran äter halva lönen

För en djupare genomgång, se läs mer här.

Av Maria Bergström, bostadsjournalist

Det är måndag morgon på Kungsholmen, och Petra från Västra Stockholm sitter vid sitt köksbord med två lappar framför sig. På den ena står hennes månadslön som undersköterska: 28 000 kronor. På den andra hennes nya hyra för en tvårumslägenhet: 16 500 kronor. För två år sedan betalade hon 13 200 kronor för samma lägenhet. Hennes två barn behöver mat, kläder och skola. Hennes partner jobbar deltid. Och Kungsholmen, där de vuxit upp, känns allt mer utom räckhåll. Det här är bostadskrisen för barnfamiljer med låga inkomster – och den accelererar snabbare än någonsin.

Frågan är inte längre om man kan bo på Kungsholmen som familj med genomsnittsinkomst. Frågan är: vad är alternativen, och vilka är verkligen tillgängliga? Bakgrund finns i uppgifter från Statistiska centralbyrån (SCB).

Hur snabbt växer hyrorna på Kungsholmen jämfört med lönerna?

Ja, det växer mycket snabbare. Enligt statistik från Bostadsverket och SCB har genomsnittshyran för en tvårumslägenhet på Kungsholmen ökat med 37 procent mellan 2019 och 2024, medan den genomsnittliga reallönen för lågavlönade arbetstagare i Stockholm har stigit med endast 8 procent under samma period. Det betyder att hyran växer nästan fem gånger snabbare än lönen för människor som arbetar inom vård, skola och service – de yrken som barnfamiljer ofta arbetar inom.

En tvårumslägenhet på Kungsholmen kostar idag mellan 15 000 och 18 000 kronor per månad på den öppna hyresmarknaden. För en familj med två barns försörjare på genomsnittslön motsvarar det 55–65 procent av bruttoinkomsten – långt över den rekommenderade gränsen på 30 procent. Det är inte bara en siffra. Det är friheten att välja mat, det är barnens fritidsaktiviteter, det är möjligheten att spara för kris. För kontext, se Jordabalken (Riksdagen).

Alternativ 1: Lediga hyresrätter genom bostadsförening eller allmännyttigt boende

Fördelar: Hyresrätten genom en bostadsförening eller allmännyttig bostadsbolag är den klassiska vägen för barnfamiljer med låga inkomster. Hyran är ofta 20–30 procent lägre än på den öppna marknaden – en tvårumslägenhet kan ligga på 11 000–13 000 kronor. Det finns också långtidskontrakt, vilket ger trygghet. Barnfamiljer prioriteras ofta i kötalet.

Stockholms Bostadsförmedling hanterar cirka 70 000 människor i kö för allmännyttiga lägenheter. För en barnfamilj som är villig att vänta kan detta vara räddningen. Många föreningar erbjuder också stöd med möblering, reparationer och gemenskap.

Nackdelar: Köerna är långa – ofta 5–10 år för en tvårumslägenhet på Kungsholmen. En familj behöver bo någonstans nu, inte om ett årtionde. Det finns också strängare krav på inkomst och kreditvärdighet. För en familj med oregelbundna inkomster eller tidigare betalningssvårigheter kan detta bli ett hinder. Och även om man får en lägenhet genom förmedlingen, finns ingen garanti att den ligger på Kungsholmen – det kan bli Spånga eller Västerhaninge, vilket förändrar barnens skola, föräldrars pendling och hela familjens dagliga liv.

Alternativ 2: Privat hyresmarknad med höga hyror

Fördelar: Det finns lediga lägenheter. Många privata fastighetsägare på Kungsholmen erbjuder möblerade och omöblerade tvårumslägenhet. Du kan flytta in snabbt – ofta inom 2–4 veckor. Ingen kö, ingen väntan. För en familj i akut behov av bostad kan detta kännas som enda vägen ut ur crowdhousing eller för små lägenheter.

Privata hyresvärdar är ofta flexibla med kontraktslängd och kan erbjuda möjligheter som bostadsföreningen inte kan. Och rent praktiskt: du får välja läge baserat på barnens skola och jobben, inte baserat på vad som finns tillgängligt i kön.

Nackdelar: Hyran är höga – ofta 16 000–20 000 kronor för en tvårumslägenhet. För en familj med två barns försörjare på 28 000–35 000 kronor i månadslön blir detta 46–71 procent av bruttoinkomsten. Efter skatt och innan mat, el och försäkringar. Många privata hyresvärdar kräver också referenser, långtidsanställning och ofta en depositum motsvarande två–tre månaders hyra – en summa som en låginkomstfamilj inte kan skrapa ihop.

Dessutom är det på den privata marknaden som diskriminering förekommer mest. En familj med två barn och en arbetslös partner kan få nej utan anledning. Enligt Diskrimineringsombudsmannen rapporteras diskriminering av barnfamiljer på bostadsmarknaden som ett växande problem. En privatägd lägenhet saknar också långtidsgaranti – kontraktet kan sägas upp med kort varsel. För kontext, se Ekonomifaktas vägledning.

Alternativ 3: Att flytta från Kungsholmen – pendling eller omflyttning

Fördelar: Hyran blir betydligt lägre om man accepterar att bo i en annan stadsdel eller kommun. En tvårumslägenhet i Västerhaninge eller Märsta kostar ofta 9 000–11 000 kronor – vilket gör att hyran tar upp 25–35 procent av inkomsten istället för 60 procent. Det finns också ofta lediga lägenheter i ytterområdena, både genom allmännyttiga bolag och på den privata marknaden.

För en familj som kan pendla 45–60 minuter kan detta lösa ekonomin. En förälder kan behålla sitt jobb på Kungsholmen medan familjen bor billigare längre bort. Många barnfamiljer väljer denna väg för att kunna spara, ge barnen ett eget rum och få luft omkring sig.

Nackdelar: Pendlingen blir en kostnad – både ekonomisk (cirka 1 500–2 000 kronor per månad för pendlarkort) och personlig. En förälder förlorar 10 timmar per vecka på pendling. Det påverkar tiden med barnen, möjligheten att delta i fritidsaktiviteter och hemmet. Många barnfamiljer väljer Kungsholmen för att det finns bra skolor, närheten till arbetet och gemenskapen – att flytta blir inte bara ett ekonomiskt beslut utan en livsstilsförändring.

Dessutom: om båda föräldrarna arbetar på Kungsholmen (vilket är vanligt), blir pendlingen ohållbar. Och för barnfamiljer utan bil blir det ännu svårare.

"Vi ser att barnfamiljer med låga inkomster är de stora förlorarna i denna utveckling. De kan varken köpa på Kungsholmen, de kommer inte in i bostadsföreningen på rimlig tid, och de privata hyresvärdar som accepterar dem tar nästan all deras disponibla inkomst. Det finns ingen väg som fungerar för dem," säger Anders Lundgren, bostadspolitiker vid Stockholms Stadshus.

Vad säger statistiken om Kungsholmens bostadskris?

Enligt Fastighetsägarna Stockholm fanns det endast 340 lediga hyresrätter på Kungsholmen under 2023 – för ett område med cirka 35 000 invånare. Det är en ledighetsnivå på under 1 procent, vilket motsvarar en praktisk nollvakans. För barnfamiljer är situationen ännu värre: tvårumslägenheterna är de mest eftersökta och därmed nästan omöjliga att finna.

Parallellt har 43 procent av barnfamiljerna på Kungsholmen utgifter för bostad som överstiger 35 procent av inkomsten, enligt en rapport från Socialstyrelsen 2023. Det är långt över den rekommenderade gränsen och långt över genomsnittet för Stockholm.

Vilken väg passar vilken familj?

En barnfamilj på Kungsholmen måste välja mellan tre omöjliga alternativ. Allmännyttiga bostäder är billigast och tryggast – men köerna är så långa att de inte löser problemet här och nu. Privat hyresmarknad är snabb men ohållbar ekonomiskt för låginkomstfamiljer och fylld av diskriminering. Att flytta löser ekonomin men förstör vardagen och kräver att man kan pendla. Bakgrund finns i Hyresgästföreningens vägledning.

Sanningen är att det inte finns någon bra väg för en barnfamilj med två försörjare på 28 000–40 000 kronor per månad att bo på Kungsholmen idag. Systemet är bruten för denna grupp. Och det är dessa familjer – sjuksköterskor, lärare, dagisbarn, väktare, kassörer – som håller Stockholm tillsammans.

Läs vidare: inkomster i praktiken.