Så förändrades vår köpkraft när räntorna steg i Helsingborg

För en djupare genomgång, se kolla in detta.

Har du funderat på hur räntehöjningarna påverkar din möjlighet att köpa bostad i Helsingborg? Du är inte ensam — under de senaste två åren har tusentals bostadsköpare i Skåne tvingats anpassa sina planer när räntorna steg från historiska lågnivåer till över 4 procent. Den här fallstudien följer en verklig familjs resa genom Helsingborgs bostadsmarknad och visar exakt hur räntehöjningar påverkar köpkraften, priserna och beslutsprocessen.

Av Erik Svensson, bostadsmarknadskonsult

Bakgrunden: En familj börjar planera sitt bostadsköp

Maria och Anders från Helsingborg började sitt bostadsköpsäventyr i januari 2022. De var ett par i 30-årsåldern med två barn, båda anställda i väl betalda jobb. Tillsammans tjänade de omkring 820 000 kronor per år före skatt. Enligt deras kalkyl skulle de enkelt kunna få ett hypotekslån på 2,5 miljoner kronor — en summa som skulle räcka till ett fint radhus eller en större lägenhet i någon av Helsingborgs attraktiva områden som Pålsjö eller Thaliavägen.

Räntorna låg då på omkring 1,5 procent för ett femårigt räntebindningsavtal. Bankernas kalkylator visade att de skulle kunna betala omkring 9 000 kronor per månad i räntekostnader på sitt lån. För dem kändes det helt hanterbart — ungefär vad de redan betalade för sin hyreslägenhet.

De började titta på bostäder och märkte snabbt att utbudet var begränsat. Enligt Helsingborg Stads bostadsmarknadsrapport från Q1 2022 fanns det endast omkring 450 bostäder till salu i kommunen, vilket var 25 procent lägre än året innan. Det skapade konkurrens bland köpare.

Utmaningen: Räntorna börjar stiga snabbare än förväntat

I mars 2022 höjde Riksbanken styrräntan för första gången på sju år. Maria och Anders noterade det men tänkte inte så mycket på det — de hade redan hittat sitt drömhus, ett radhus från 1995 på Sofiedalsgatan värderat till 2,3 miljoner kronor.

Men sedan accelererade allt.

Mellan mars och september 2022 höjde Riksbanken styrräntan åtta gånger i rad. Bankernas räntesatser följde tätt efter. Det femåriga räntebindningsavtalet som låg på 1,5 procent när de började sin sökning hade nu klättrat till 3,8 procent — en ökning på mer än 150 procent på bara sex månader. Bakgrund finns i enligt Riksbanken.

Plötsligt blev deras månatlig räntekostnad inte 9 000 kronor utan närmare 18 000 kronor — nästan en fördubbling. För en redan ansträngd familjebudget blev det en chock.

"Vi såg hur räntehöjningarna inte bara påverkade vår räkning utan också hur många andra köpare helt enkelt försvann från marknaden. Det ledde till att priserna började falla, men det hjälpte oss inte mycket eftersom vår lånekapacitet hade sjunkit ännu mer," säger Anders Bergström, hypoteksrådgivare på Helsingborg Sparbank.

Lösningen: Omräkning, omplanering och omförhandling

Maria och Anders gjorde det många gör när räntorna stiger — de började omvärdera allt.

Steg 1: De räknade om sin köpkraft

Med den nya räntan på 3,8 procent kunde de inte längre låna 2,5 miljoner. Istället kunde de låna omkring 1,8 miljoner kronor utan att överskrida bankernas gränser för skuldsättningsgrad (som ligger på omkring 4,5 gånger bruttoinkomst). Det var en minskning på 700 000 kronor — eller 28 procent av deras ursprungliga köpkraft.

Steg 2: De väntade på räntepaus

Under hösten 2022 började det bli tydligt att Riksbanken skulle pausa räntehöjningarna. Maria och Anders bestämde sig för att vänta. De hoppades att räntorna skulle stabiliseras och att bostadspriserna i Helsingborg skulle anpassa sig nedåt. Denna väntan var både strategisk och nödvändig — de kunde helt enkelt inte köpa till aktuella priser med sin minskade lånekapacitet.

Steg 3: De sökte efter alternativ

De började titta på mindre bostäder i andra områden. I stället för radhuset på Sofiedalsgatan letade de nu efter:

En mindre lägenhet i ett flerbostadshus
Bostäder längre från centrum (där priserna var lägre)
Möjligheten att köpa tillsammans med släkt för att dela på lånebördan

Resultatet: Från dröm till verklighet efter två år

Efter att ha väntat från våren 2022 till våren 2024 fick Maria och Anders sitt genombrott. Räntorna hade stabiliserat sig omkring 3,5 procent för femåriga avtal. Viktigare än så: bostadspriserna i Helsingborg hade fallit.

Enligt Helsingborgs Bostadsförmedling hade medianpriset för radhus sjunkit från 2,65 miljoner kronor (Q1 2022) till 2,35 miljoner kronor (Q2 2024) — en minskning på omkring 11 procent. För lägenheter var nedgången ännu större: från 1,95 miljoner till 1,68 miljoner.

De köpte till slut en tvårumslägenhet på Norra Strandvägen för 1,72 miljoner kronor. Med ett lån på 1,3 miljoner kronor och eget kapital på 420 000 kronor kunde de få en räntekostnad på omkring 15 200 kronor per månad — fortfarande högre än ursprungligt tänkt, men långt mer hanterbar än under räntespiken.

Konkreta siffror från deras resa:

Ursprunglig köpkraft: 2,5 miljoner kronor
Köpkraft efter räntehöjningar: 1,8 miljoner kronor
Köpkraft efter två år och prisnedgång: 1,7 miljoner kronor
Faktiskt köpt bostad: 1,72 miljoner kronor
Månatlig räntekostnad då: 15 200 kronor (mot ursprunglig kalkyl på 9 000)

Hur räntehöjningar påverkar priserna

Det som många inte förstår är att räntehöjningar påverkar bostadsmarknaden genom två motsatta krafter.

Först sjunker köpkraften, vilket minskar efterfrågan och borde pressa priserna nedåt. Men samtidigt stiger driftskostnaderna för befintliga fastighetsägare, vilket kan pressa priserna uppåt. Under 2022-2023 vann den första kraften — priserna föll i Helsingborg medan räntorna steg.

Enligt Hemnet-statistik sjönk medianpriset för bostäder i Helsingborg kommun från 2,15 miljoner kronor (Q4 2021) till 1,89 miljoner kronor (Q4 2023) — en nedgång på omkring 12 procent. Men för köpare som Maria och Anders var detta inte tillräckligt för att kompensera för den minskade lånekapaciteten.

Vad betyder detta för din situation?

Om du planerar att köpa bostad i Helsingborg är här det viktigaste att tänka på:

Räntekänsligheten är stor: En ränteökning på bara 1 procent minskar din köpkraft med ungefär 15-20 procent
Vänta eller köp?: Om räntorna verkar stabiliserade kan det löna sig att köpa snarare än att vänta längre
Räntebindning är viktig: Många väljer längre räntebindning (5-10 år) för att skydda sig mot framtida höjningar
Eget kapital räddade dagen: Maria och Anders hade sparat 420 000 kronor — det gjorde skillnaden mellan möjligt och omöjligt

Lärdomar för andra bostadsköpare

Det finns flera konkreta lärdomar från Maria och Anders resa:

Första lärdomen: Räkna med marginal

När du räknar din köpkraft, räkna aldrig med dagens lägsta räntesatser. Lägg på minst 1-2 procent för att ha en buffert. Det är detta bankerna gör när de testar din skuldsättning. Bakgrund finns i uppgifter från Boverket.

Andra lärdomen: Spara mer eget kapital än du tror du behöver

Med 20 procent eget kapital kunde Maria och Anders välja mellan flera bostäder. Med bara 10 procent hade de varit mycket mer begränsade. Varje procent extra eget kapital är värd sitt värde när räntorna är höga.

Tredje lärdomen: Följ Riksbankens signaler

Riksbankens räntebeslut meddelas sex gånger per år. Om du planerar ett bostadsköp, följ dessa möten. De ger dig en indikation på vart räntorna är på väg.

Fjärde lärdomen: Räntehöjningar skapar möjligheter

Medan många köpare försvinner från marknaden under räntehöjningar får de som är förberedda större urval och bättre förhandlingsposition. Maria och Anders kunde förhandla ned priset på sin lägenhet med 45 000 kronor — något som var omöjligt ett år tidigare när konkurrensen var hårdare.

Räntehöjningarna var en utmaning, men för de som planerade långsiktigt och hade tålamod blev det en möjlighet att köpa mer bostad för pengarna än någonsin tidigare.

Läs vidare: mer information.