Fem dokumentationskrav som räddningstjänsten alltid kontrollerar


Fem dokumentationskrav som räddningstjänsten alltid kontrollerar

För en djupare genomgång, se se här.

Marcus sitter på sitt kontor på bostadsbolaget och läser ett mejl från räddningstjänsten. De vill genomföra en tillsyn av brandskyddet nästa vecka. Hans mage drar ihop sig. Han vet att det finns brandskydd — brandsläckare, rökdetektorer, belysning — men han är osäker på vad systematiskt brandskyddsarbete egentligen innebär, och ännu mer osäker på om hans dokumentation räcker. Är det en skriftlig plan? En checklista? Och vad händer om räddningstjänsten inte är nöjd?

Marcus är långt ifrån ensam. För tusentals fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och fastighetschefer är systematiskt brandskyddsarbete — ofta förkortat SBA — ett område fullt av frågetecken. Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ställer krav, men många är osäkra på vad som är lagligt obligatoriskt, vad som är bästa praxis, och framför allt: vad som lönar sig att göra för att både uppfylla lagen och sova gott om nätterna. Mer detaljer i brandskyddsexperter.

Av [Redaktör], Innehållsredaktion

Vad är systematiskt brandskyddsarbete och vad kräver lagen?

Systematiskt brandskyddsarbete är en kontinuerlig process för att identifiera, bedöma och åtgärda brandrisker i en byggnad eller fastighet. Det är inte en engångshändelse utan ett återkommande arbete som enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor är obligatoriskt för alla fastighetsägare och förvaltare i Sverige.

Lagen säger att varje fastighetsägare ska säkerställa att det finns ett skäligt brandskydd — och för att bevisa att man har det måste man dokumentera sitt arbete. Räddningsverkets allmänna råd (SRVFS 2004:3) preciserar vad detta betyder: Du måste identifiera brandrisker, bedöma deras allvarlighetsgrad, bestämma skyddsåtgärder och följa upp att de fungerar. Det handlar om allt från brandbelastning (möbler, textilier, lagrat material) till utrymningsvägar, brandskyddsdörrars funktion, sprinklersystem och personalens kunskap. Läs vidare via SABO.

En viktig missuppfattning är att SBA kräver en formell skriftlig plan. Sedan 2021 är detta inte längre ett lagkrav — dokumentationen kan vara enkel och praktisk, anpassad till fastighetens storlek och risknivå. En liten flerfamiljshus kan ha en enkel checklista, medan ett större bostadsbolag behöver en mer omfattande struktur. Läs vidare via hyresgäst brandskydd.

Hur dokumenterar man sitt SBA och vilken omfattning behövs?

Dokumentationen är själva beviset för att du arbetar systematiskt — och det är här många fastighetsägare fastnar. Vad ska dokumenteras, och hur mycket är tillräckligt?

Räddningstjänstens tillsyn fokuserar inte på dokumentationens format utan på att arbetet faktiskt är gjort. En enkel mall kan räcka: lista över identifierade brandrisker, bedömning av allvarlighetsgrad (låg, medel, hög), planerade åtgärder och när de genomfördes. För varje åtgärd noteras vem som ansvarar, deadline och status.

Omfattningen beror på fastighetens typ och storlek:

  • Små bostadshus (2-4 lägenheter): Ofta räcker en årlig genomgång av utrymningsvägar, brandskyddsdörrars funktion, brandbelastning i gemensamma utrymmen och funktion av brandvarnare. En A4-sida eller två kan dokumentera detta.
  • Större bostadsbolag: Mer omfattande arbete med regelbundna inspektioner, ansvarig person utsedd, rutiner för avvikelsehantering, personalutbildning och koppling till försäkringskrav.
  • Lokaler med höga risker (tvättstugor, teknikrum, källare): Mer detaljerad riskanalys och tätare kontroller.

En vanlig missuppfattning är att dokumentationen måste vara omfattande för att vara giltig. Det är arbetet som räknas, inte mängden papper. En fastighetschef som gör månadsvisa inspektioner men bara antecknar "allt OK" utan att beskriva vad som kontrollerats, dokumenterar inte arbetet på ett sätt som håller vid en tillsyn.

Här är vad en grundläggande dokumentationsmall bör innehålla:

  • Identifiering av brandrisker (vad kan börja brinna, var finns det?)
  • Bedömning av sannolikhet och konsekvenser
  • Planerade skyddsåtgärder (både byggnadstekniska och organisatoriska)
  • Ansvarig person och tidplan
  • Genomförda åtgärder och datum
  • Uppföljning och utvärdering

Vem ansvarar för brandskyddet — ägaren eller hyresgästen?

En av de vanligaste frågorna när räddningstjänsten kommer på tillsyn är: vem är egentligen ansvarig? Svaret är både enkelt och komplext.

Fastighetsägaren eller förvaltaren har det övergripande ansvaret för SBA enligt lag (2003:778). Det är deras skyldighet att säkerställa att det finns ett skäligt brandskydd. Räddningstjänsten riktar sina krav och påpekanden till ägaren, inte hyresgästen.

Men det betyder inte att hyresgästen är fri från ansvar. Enligt hyreslagen och arbetsmiljölagen har hyresgästen ansvar för att inte skapa brandrisker — det vill säga att inte hopa möbler i utrymningsvägar, att inte blockera brandskyddsdörrars öppning, och att följa fastighetsägarens brandskyddsregler. En hyresgäst som lagrar brännbar vätska i sitt kök på ett farligt sätt kan faktiskt hållas ansvarig för en brand.

Gränsen är ungefär denna: Ägaren ansvarar för byggnadens brandskyddssystem (dörrar, belysning, sprinkler, larmsystem, utrymningsvägar). Hyresgästen ansvarar för att inte skapa nya risker genom sitt användande. Båda måste samarbeta.

En praktisk konsekvens är att fastighetsägaren måste informera hyresgäster om brandskyddsregler, kolla regelbundet att utrymningsvägar är fria, och ha rutiner för att åtgärda brister. Många bostadsbolag har därför hyresgästinstruktioner som del av hyresavtalet.

Vad letar räddningstjänsten efter vid en SBA-tillsyn?

Räddningstjänsten genomför årliga eller oregelbundna tillsyner för att kontrollera att fastighetsägaren lever upp till lagen. Vad fokuserar de på?

Räddningstjänstens tillsyn är ofta praktisk snarare än dokumentationsfokuserad. Inspektören går genom byggnaden och kontrollerar fysiska förhållanden: Är utrymningsvägar fria? Fungerar brandskyddsdörrarna? Finns det brandvarnare? Är teknikrum och tvättstugor organiserade? Är det någon uppenbar brandbelastning?

Sedan frågar inspektören om dokumentationen: Kan du visa mig ditt brandskyddsarbete? Vad gjorde ni förra året? Vem är ansvarig? Här är det viktigt att kunna visa något konkret — inte för att det måste vara vackert formaterat, utan för att det visar att arbetet är gjort systematiskt.

Vanliga påpekanden som räddnistjänsten gör vid tillsyner enligt statistik från flera räddningstjänster:

  • Blockerade utrymningsvägar (möbler, cyklar, annat material)
  • Brandskyddsdörrarna går inte att stänga eller öppnas för lätt
  • Brandvarnare saknas eller är dåligt placerade
  • Teknikrum är röriga eller har för mycket brandbelastning
  • Ingen dokumentation av brandskyddsarbetet
  • Ingen utsedd ansvarig person för brandskyddet
  • Hyresgäster inte informerade om brandskyddsregler

En räddningstjänst kan utfärda föreläggande (tvingande krav på åtgärd) eller bara ge rekommendationer. Om ägaren inte åtgärdar ett föreläggande kan det leda till böter.

Hur ofta ska egenkontroller genomföras och vad räknas som en avvikelse?

Många fastighetsägare undrar: behöver vi kontrollera brandskyddet varje månad, varje kvartal, eller räcker det med årligen? Svaret är att det beror på risknivån, men minst en gång per år är obligatoriskt enligt lagen.

En avvikelse är något som inte stämmer överens med fastighetens brandskyddsplan eller lagkraven. Det kan vara allt från små saker (en brandvarnare som är död) till större brister (blockerad utrymningsväg). Inte alla avvikelser är lika allvarliga.

En praktisk indelning:

  • Kritiska avvikelser (måste åtgärdas omedelbar): Blockerad utrymningsväg, brandskyddsdörr som inte fungerar, saknade brandvarnare i lägenhet, felaktig lagring av brännbar vätska.
  • Större avvikelser (åtgärdas inom vecka/månad): Brandvarnare som inte fungerar, dålig belysning i utrymningsväg, litet material i teknikrum.
  • Mindre avvikelser (åtgärdas vid nästa möjliga tillfälle): Smuts på brandskyddsdörr, mindre röra i teknikrum, dålig information till hyresgäster.

En bra egenkontroll genomförs av någon från fastighetsägaren (fastighetschef, förvaltare eller utsedd person) och dokumenteras enkelt: datum, vad som kontrollerades, vad som fungerar, vad som inte fungerar, och när det ska åtgärdas.

Vad händer om du inte har dokumenterat SBA när räddningstjänsten kommer?

Det värsta scenariot för många fastighetsägare: räddningstjänsten kommer på tillsyn och du kan inte visa något dokumenterat brandskyddsarbete. Vad händer då?

Om du inte kan visa dokumentation riskerar du att räddningstjänsten bedömer att du inte uppfyller lagen — oavsett om brandskyddet faktiskt är bra. Det kan leda till föreläggande, böter eller till och med att räddningstjänsten anmäler dig till åklagaren för brott mot lag (2003:778).

Många försäkringsbolag har också brandskyddskrav som villkor för att försäkringen ska gälla. Saknar du dokumentation kan försäkringsbolaget vägra att ersätta skador från brand, eller höja premien väsentligt.

Det är därför viktigt att börja dokumentera nu, även om du inte gjort det tidigare. Du behöver inte gå tillbaka flera år — börja med ett enkelt system från idag. Räddnistjänsten är ofta pragmatisk och uppskattar när en fastighetsägare visar att de tar arbetet på allvar.

Slutsats: Vilket system lönar sig?

Så vad lönar sig då? Är det värt tiden och kostnaden att implementera ett ordentligt SBA-system?

Ja — men inte för att det är komplicerat. Det lönar sig för att det minskar risken för brand, minskar påpekanden från räddnistjänsten, håller försäkringspremien nere, och ger dig sömn om nätterna.

För en liten fastighetsägare räcker ofta en enkel årlig egenkontrroll och en minimal dokumentation. För ett större bostadsbolag lönar det sig att investera i en tydlig struktur, utsedd ansvarig person, och regelbundna inspektioner.

Oavsett storlek är principen densamma: identifiera risker, planera åtgärder, genomför dem, dokumentera arbetet, och följ upp. Det är inte byråkrati — det är sunt förnuft för säkerhet.

Läs vidare: rekommenderad artikel.

Edit

Pub: 01 Aug 2026 01:47 UTC

Views: 6