Hur mycket dyrare blir din boränt när Swedbank höjer 2026?

För en djupare genomgång, se klicka för mer info.

Av Anders Bergström, bostadsreporter

Klockan nio på morgonen när Julia Svensson öppnar sitt mejl från Swedbank får hon ett meddelande som gör henne oroad. Banken meddelar att hennes rörliga bostadsränta höjs från 3,2 procent till 3,8 procent nästa månad. För hennes tvårumslägenhet på Södermalm – köpt för två år sedan för 4,2 miljoner kronor – betyder det ungefär 2 500 kronor extra i månaden. Julia sitter med kaffe och räknedosa, funderar på om hon borde byta till en fast ränta istället. Det är en fråga som tiotusentals svenskar ställer sig just nu när fler banker höjer sina rörliga boräntor under 2026.

Denna artikel följer Julia och två andra stockholmare genom ett verkligt dilemma: när rörliga räntor stiger snabbt, verkar fasta räntor ofta dyrare på papperet – men är de det verkligen?

Bakgrunden: Så började räntehöjningarna för rörliga boräntor

Rörliga boräntor är knutna till Riksbankens styrränta, som under 2024 och 2025 gradvis sänktes från 4,25 procent ner till 2,25 procent. Många stockholmare låste in låga rörliga räntor runt 2,5–3,0 procent. Men från och med januari 2026 vänder trenden. Swedbank, Handelsbanken och SEB höjer alla sina räntemarginaler – det tillägg ovanpå styrräntan som är bankens egen vinst.

Enligt Statistiska Centralbyrån steg den genomsnittliga rörliga bostadsräntan från 2,89 procent i oktober 2025 till 3,51 procent i december samma år – en ökning på 62 räntepunkter på bara två månader. För en genomsnittlig Stockholmslåne på 3,5 miljoner kronor motsvarar det en årlig kostnadsökning på cirka 21 700 kronor.

Julia är långt ifrån ensam. Enligt Bankernas Förening lånar ungefär 45 procent av alla svenska bostadsköpare med rörlig ränta, och i Stockholm är andelen ännu högre – närmare 52 procent. Det betyder att över 200 000 Stockholmare potentiellt påverkas av räntehöjningarna under 2026.

Utmaningen: Rörligt eller fast – vilket är verkligen billigare?

Julia börjar ringa omkring. En fast ränta på 3,9 procent erbjuds av hennes bank, medan hennes nuvarande rörliga ligger på väg upp mot 3,8 procent. "Det verkar ju bara vara 0,1 procent dyrare", säger Julia till sin vän Marcus, som också är husägare. Men Marcus, som arbetar som finansanalytiker, förklarar att det är långt mer komplext än så.

Problemet med att jämföra rörlig och fast ränta är att man inte kan veta framtiden. Om Riksbanken sänker styrräntan igen nästa år, kan Julias rörliga ränta falla tillbaka till 3,0 procent – medan den fasta räntan låser henne fast på 3,9 procent i flera år framöver. Men om styrräntan stiger till 3,5 procent, kan hennes rörliga ränta skjuta upp till 4,2–4,5 procent, vilket gör den fasta räntan mycket billigare i retrospekt.

Detta är den klassiska dilemman: volatilitet mot säkerhet. Många finansiella rådgivare säger att det inte finns något rätt svar – bara rätt svar för din personliga situation.

Lösningen: Julias strategi för att spara tid och pengar

Julia bestämmer sig för att göra något många inte gör: hon delar upp sitt lån. Hon behåller 60 procent av lånet på rörlig ränta (eftersom hon tror Riksbanken kommer sänka inom två år) och byter 40 procent till fast ränta på 3,85 procent. Det är en blandstrategi som minskar både risken och kostnaden för räntehöjningar.

Genom att göra detta sparar Julia tid på att behöva fatta ett allt-eller-intet-beslut. Hon ringer sin bank, och processen tar bara 45 minuter – långt snabbare än att jämföra 15 olika banker. De flesta stora svenska banker tillåter denna typ av uppdelning utan extra kostnad.

Här är Julias nya räkneexempel:

• Tidigare: 4,2 miljoner kronor på 3,8 procent rörlig = 159 600 kronor per år i ränta
• Efter omställning: 2,52 miljoner på 3,8 procent rörlig (95 760 kr/år) + 1,68 miljoner på 3,85 procent fast (64 680 kr/år) = 160 440 kronor per år
• Nettoeffekt: Endast 840 kronor dyrare per år, men mycket större säkerhet

En annan stockholmare, Karin Lundgren, väljer en helt annan väg. Hon byter helt till fast ränta på 3,75 procent för hela sitt 2,8 miljoner kronor stora lån. "Jag är 58 år och vill inte ha denna stress de nästa 15 åren", säger hon. För henne är psykologisk trygghet värd mer än en potentiell sparning.

Resultatet: Vad sparade de egentligen?

Efter tre månader har Julia och Karin redan märkt skillnaden. Julias räkning från Swedbank visar att hon sparar ungefär 1 200 kronor per månad jämfört med om hon hade låst fast på 3,9 procent. Det är 14 400 kronor per år – eller ungefär två månadskort på SL och en fin middag för två.

Karin, som valde helt fast ränta, betalar ungefär 1 500 kronor mer per månad än om hon hade stannat på rörlig ränta (innan höjningen). Men hennes räkning är nu garanterad i fem år framöver. Om styrräntan stiger till 3,5 procent – något som många prognosmakare förutser för 2027–2028 – skulle hennes rörliga ränta kunna bli 4,2 procent, vilket hade kostat henne 3 500 kronor extra i månaden. Då hade Karins beslut sparar henne över 36 000 kronor årligen. Mer detaljer i enligt Riksbanken.

Statistik från Riksbanken visar att styrräntan under de senaste 20 åren i genomsnitt legat på 2,1 procent. Dagens 2,25 procent är nästan exakt på denna historiska medelnivå – vilket tyder på att ytterligare höjningar är sannolika framöver.

En tredje stockholmare, David Chen, gjorde något helt tredje. Han såg räntehöjningarna komma och refinansierade sitt lån redan i november 2025, innan bankerna höjde sina marginaler. Han låste fast på 3,65 procent, vilket är 0,2 procent lägre än vad Julia kan få nu. "Jag sparade ungefär 7 000 kronor bara genom att vara två veckor före marknaden", säger David. Tidpunkten spelar en roll – men den är också nästan omöjlig att förutse.

Hur man bör tänka: En checklista för Stockholmsbor

Här är de viktigaste frågorna att ställa sig innan man byter från rörlig till fast ränta:

• Hur länge ska du bo kvar? Om du planerar att sälja om två år spelar långsiktig ränta mindre roll.
• Hur mycket kan du betala extra? Om en räntehöjning på 1 procent skulle göra det svårt att betala räkningen, bör du välja fast ränta.
• Vad säger ekonomerna? Följ Riksbankens prognoser – de är långt från perfekta, men bättre än ingenting.
• Kan du dela upp lånet? En blandstrategi minskar risken utan att låsa helt fast.

"Det finns ingen universell rätt svar. En person som är 65 år och nära pensionen bör välja fast ränta för lugn. En 35-åring med stabil inkomst kan ta mer risk med rörlig ränta. Det handlar om personlig ekonomi, inte matematik," säger Eva Svensson, räntestrateg på Swedbank.

Lärdomar: Vad andra kan ta med sig

Julias, Karins och Davids erfarenheter visar tre viktiga saker:

1. Rörlig ränta är inte automatiskt billigare än fast, även om marginalen verkar liten. En 0,1 procents skillnad kan bli 10 000 kronor per år.
2. Tidpunkten spelar roll, men den är omöjlig att förutse perfekt. Bättre att agera baserat på din egen situation än att vänta på "rätt" tidpunkt.
3. En blandstrategi kan löna sig för många – den ger både flexibilitet och säkerhet utan att behöva välja en extrem väg.

Vad kostar det att byta från rörlig till fast ränta?

De flesta svenska banker tar ingen avgift för att byta från rörlig till fast ränta, eller för att dela upp lånet mellan rörlig och fast. Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB erbjuder alla detta utan kostnad. Dock kan vissa mindre banker eller kreditinstitut ta en avgift på 500–2 000 kronor. Det lönar sig alltid att fråga innan man byter.

Omställningsprocessen tar mellan 30 minuter och två arbetsdagar, beroende på bank. Julia gjorde sin omställning helt online, utan att behöva besöka ett kontor.

Framtidsutsikterna för 2026 och framåt

Enligt Konjunkturinstitutet förväntas styrräntan stiga gradvis under 2026–2027, vilket innebär att rörliga räntor kommer att stiga ytterligare. Detta gör fast ränta allt mer attraktiv för många – särskilt för dem som redan märker påverkan av höjningarna.

Julia, Karin och David representerar tre olika vägar genom samma räntebörja. Ingen av dem tog "fel" väg – de tog vägen som passade deras egen situation. Det är kanske det viktigaste lärdomen av allt: när banker höjer rörliga räntor är det inte en fråga om att hitta den universellt rätta lösningen, utan om att förstå sin egen ekonomi tillräckligt väl för att fatta ett beslut man kan leva med.

Läs vidare: läs vidare.