Varför tomma lägenheter inte räddar Kungsholmsfamiljer

För en djupare genomgång, se intressant läsning.

Av Emma Bergström, bostadsreporter

Barnfamiljer på Kungsholmen står inför en paradox: det finns lediga lägenheter, men de är inte tillgängliga för familjer med låga inkomster. Denna guide förklarar varför tomma hyreslägenheter inte löser bostadskrisen för de som behöver det mest — och vad som faktiskt skulle kunna göra skillnad.

Varför lediga lägenheter inte hjälper barnfamiljer

Många tror att fler tomma lägenheter automatiskt löser bostadskrisen. Så är det inte. En tom lägenhet på Kungsholmen betyder ingenting för en familj som inte kan betala hyran. Det är skillnaden mellan utbud och efterfrågan som verkar — och på Stockholms innerstäder handlar det främst om prisklustring.

Kungsholmen är ett av Stockholms mest eftertraktade stadsdelar. En tvårumslägenhet kostar där ofta mellan 12 000 och 16 000 kronor i månaden. För en familj där båda föräldrar arbetar deltid eller inom lågavlönade yrken — som barnskötare, städare eller försäljare — blir detta helt omöjligt. Enligt Statistiska centralbyrån tjänar cirka 18 procent av barnfamiljerna i Sverige mindre än 250 000 kronor per år, vilket motsvarar ungefär 21 000 kronor före skatt per månad för ett hushåll.

Även när lägenheter står tomma på Kungsholmen prioriteras ofta höginkomsttagare eller de som redan är etablerade i området. Hyresvärdar söker lågrisk-hyresgäster — människor som garanterat kan betala. En familj med osäker anställning eller låg inkomst betraktas som högre risk, oavsett hur duktig och ansvarsfull de är.

Hur hyresmarknaden faktiskt fungerar på Kungsholmen

Kungsholmen är inte en fri marknad för bostäder. Det finns en bostadskö — Stockholms bostadskö — men den fungerar långsamt. En familj som skriver in sig i dag kan vänta 5–15 år på en lägenhet. Under tiden måste de bo någonstans, ofta i en för små lägenhet, långt från arbetet, eller betala privat hyra som äter upp halva inkomsten.

De lediga lägenheterna på Kungsholmen är ofta:

Dyrare än genomsnittet — de är inte subventionerade och följer marknadspriser
Kräver högre inkomst — hyresvärdar kräver ofta att hyran inte överskrider 25–30 procent av hushållets inkomst (trots att många familjer faktiskt betalar 40–50 procent)
Svåra att få — många lägenheterna går till befintliga hyresgäster som byter eller till människor med kontakter
Möblerade eller tidsbegränsade — många är möblerade andrahandsuthyrningar som inte är lämpliga för barnfamiljer som behöver stabilitet

En familj med två barn och en månadsinkomst på 28 000 kronor kan teoretiskt hyra en lägenhet för högst 8 400 kronor enligt riktlinjer. På Kungsholmen finns nästan ingen lägenhet till det priset.

Statistik: Hur stor är gapet mellan hyra och inkomst?

Ungefär 30 procent av barnfamiljerna i Stockholm betalar mer än 35 procent av sin inkomst på hyra, enligt Boverkets senaste rapport. För låginkomstfamiljer är siffran ännu högre — många betalar närmare 50 procent. Detta lämnar nästan ingenting för mat, barnomsorga, kläder och transport.

På Kungsholmen är läget värre än genomsnittet. En lägenhet som står tom för att hyresvärden väntar på en högavlönare hjälper inte en familj som redan bor två familjer i en tvåa för att de inte kan få något annat.

Vad barnfamiljer faktiskt behöver — långsiktiga lösningar

För att lediga lägenheter ska kunna hjälpa barnfamiljer måste flera saker förändras samtidigt. Det räcker inte med bara att bygga eller att lämna lägenheter tomma i hopp om högre hyra senare.

Subventionerad hyra är nyckeln. Många andra länder — Danmark, Tyskland, Österrike — har stora delar av bostadsbeståndet med reglerad hyra. En lägenhet på Kungsholmen skulle kunna hyras för 8 000–9 000 kronor om hyran subventionerades genom offentliga medel eller genom kooperativ bostadsföretag. Det finns redan några sådana projekt i Stockholm, men de är alltför få.

Kommunala bostadsföretag som Stockholmshem äger många lägenheter, men även dessa följer ofta marknadspriser eller nästan marknadspriser. En utökning av verkligt billiga kommunala lägenheter — inte bara "billigare än privat" utan faktiskt överkomliga för låginkomstfamiljer — skulle göra skillnad.

Hur andra städer löser problemet

København har löst detta genom ett omfattande system av almennyttiga bostäder — cirka 20 procent av bostadsbeståndet är subventionerat. En familj kan få en lägenhet för omkring 6 000 kronor i månaden för en tvåa. Sverige har ingenting motsvarande detta.

Wien är ett annat exempel. Där äger staden eller kooperativ ungefär hälften av alla lägenheter. Hyror är reglerade och överkomliga. En barnfamilj kan faktiskt bo där utan att hamna i fattigdom.

I Stockholm finns ungefär 250 000 lägenheter. Endast omkring 45 000 är kommunala. Det är långt ifrån tillräckligt för att påverka marknaden eller ge barnfamiljer reella valmöjligheter.

Vad kan göras redan nu?

Medan långsiktiga lösningar som fler kommunala bostäder tar tid, finns det åtgärder som kan hjälpa barnfamiljer snabbare: Läs vidare via Hyresgästföreningen.

Hyresstöd — många barnfamiljer vet inte att de kan få statligt hyresstöd. En familj med låg inkomst kan få upp till 2 000–3 000 kronor i månaden för att täcka hyran
Bostadsrätter för låginkomsttagare — kommunen kan stödja familjer att köpa små bostadsrätter med låga insatser
Temporära lösningar — möblerade lägenheterna på Kungsholmen kan erbjudas till reducerad hyra för barnfamiljer under övergångsperioder
Arbetsgivarstöd — några arbetsgivare börjar erbjuda bostadsstöd till anställda; detta borde utökas

"Lediga lägenheter är bara halva lösningen. Om de är för dyra för de människor som behöver dem mest, löser de ingenting. Vi behöver både fler bostäder och bostäder till priser som barnfamiljer faktiskt kan betala," säger Anna Lindström, bostadspolitiker vid Stockholms stadshus.

Barnfamiljer behöver stabilitet, inte bara ett tak

En tom lägenhet på Kungsholmen är inte samma sak som en lösning på bostadskrisen för barnfamiljer. En lägenhet är bara värdefull om den är överkomlig, långsiktig och tillgänglig för de som behöver den.

Barnfamiljer behöver inte bara ett tak över huvudet — de behöver stabilitet. De behöver veta att de kan stanna i samma område så att barnen kan gå i samma skola, att föräldrarna kan behålla jobbet och att familjen inte måste flytta var tredje år för att hyran stiger. Läs vidare via uppgifter från Ekonomifakta.

Marknaden löser inte detta. Lediga lägenheter löser inte detta. Endast en kombination av fler kommunala bostäder, reglerad hyra och riktade stöd till låginkomstfamiljer kan göra Kungsholmen — och Stockholm — tillgängligt för barnfamiljer igen. Bakgrund finns i Jordabalken (Riksdagen)s vägledning.

Nästa steg för familjer som söker lägenhet

Om du är en barnfamilj som söker lägenhet på Kungsholmen eller i Stockholm:

Registrera dig i bostadskön omedelbar — även om väntetiden är lång, börjar den från registreringsdatum
Kontrollera om du har rätt till hyresstöd — många familjer uppfyller kraven utan att veta det
Utforska kooperativ bostäder — de erbjuder ofta lägre hyror än privata
Fråga din arbetsgivare om bostadsstöd eller samarbeten med bostadsföretag
Tala med socialtjänsten — de kan ibland hjälpa till med akut bostadssökning

Lediga lägenheter hjälper bara om de är prissatta för verkliga människor med verkliga inkomster. Tills dess kommer barnfamiljer att fortsätta att kämpa för att få en plats att bo på Kungsholmen.

Läs vidare: förstå kungsholmen.