Hemma till 25 — när lönerna växer långsammare än hyrorna

För en djupare genomgång, se förstå varför.

Av Erik Svensson, bostadsmarknadsanalytiker

Här är vad du behöver veta: Bostadspriser vs löneutveckling är inte längre bara en ekonomisk statistik — det är anledningen till att en växande andel unga vuxna väljer att bo kvar hemma hos föräldrarna långt in i vuxenlivet. Denna utveckling omformar hur vi tänker på ungdomar, familjer och framtida bostadsmarknad.

Bakgrund: Hemma var det billigare förr

För bara två decennier sedan var det helt normalt att flytta hemifrån vid 20-21 års ålder. En lägenhetskontrakt var överkomligt för en nyanställd, och första gången på bostadsmarknaden betydde ofta en liten hyreslägenhet eller studentbostad innan man senare köpte sitt första hus.

Den världen finns inte längre.

Mellan 2000 och 2023 har bostadspriserna i Sverige ökat med ungefär 220 procent, enligt SCB:s prisstatistik. En genomsnittlig lägenhet i Stockholm som kostade 1,5 miljoner kronor år 2000 skulle idag kosta omkring 4,5 miljoner. Men lönerna har inte följt samma takt. Reallönerna — alltså löner justerat för inflation — har ökat med endast 15-20 procent under samma period, enligt Konjunkturinstitutet. Denna glapp mellan huspriser och löneutveckling är kärnan i problemet.

Det betyder att en 25-åring idag måste spara betydligt längre för att kunna betala en lägenhetskauton eller samla ihop till en första kontantinsats än vad föräldrarna behövde göra.

Utmaning: Räkna på det själv

Låt oss titta på en konkret situation. En nyutexaminerad ingenjör i Stockholm tjänar omkring 32 000 kronor i månaden brutto. Efter skatt, försäkringar och levnadskostnader återstår ungefär 18 000 kronor per månad. En hyreslägenhet på 45 kvadratmeter i en rimlig stadsdel kostar omkring 8 500-10 000 kronor i hyra. Lägg till mat, transport, försäkringar och övriga utgifter — och plötsligt återstår nästan inget att spara.

Att spara till en lägenhetskauton på 15 000-20 000 kronor tar två år, kanske tre. Det är långt, men hanterat. Problemet är att många unga inte kan eller vill ta det steget överhuvudtaget.

Varför stannar unga hemma? Frågorna som ungdomar ställer sig idag är helt andra än tidigare:

Varför betala 9 000 kronor i hyra när jag kan bo gratis hemma?
Varför spara på en lägenhet när priserna bara fortsätter att stiga?
Varför inte bo hemma några år till och spara till en större insats — eller till något helt annat?

Enligt en rapport från Statistiska Centralbyrån från 2022 bor 23 procent av alla 25-29-åringar tillsammans med sina föräldrar. För tjugo år sedan var motsvarande siffra omkring 8 procent. Det är en trefaldig ökning på två decennier.

De ekonomiska incitamenten att flytta hemma är helt enkelt försvunna. En ung vuxen som bor hemma kan spara 100 000-150 000 kronor per år — pengar som annars skulle gå till hyra. Det är en helt rationell ekonomisk beslut.

Lösning: Vad gör ungdomar nu?

Unga vuxna har inte accepterat situationen passivt. Istället har de utvecklat nya strategier för att tackla bostadsmarknaden. Bakgrund finns i uppgifter från Boverket.

Alternativa boendeformer växer. Samboende utan att gifta sig är vanligare än tidigare — genom att dela en lägenhet med en partner halveras hyran omedelbar. Kollegieboende för vuxna blir populärt i större städer. Några unga vuxna köper tillsammans med vänner eller syskon, delar en fastighet och delar på bolånet. Andra väljer att bo i mindre städer eller på landsbygden där priserna är lägre, och pendlar till jobbet.

Den viktigaste strategin för många är dock att stanna hemma längre. Genom att bo hemma fram till 28-30 års ålder kan en ung vuxen spara 1-2 miljoner kronor — pengar som räcker till en första lägenhet eller till att betala en större andel av ett första bolån.

"Vi ser en helt ny demografia på bostadsmarknaden. Unga köpare kommer senare, men ofta med större insatser och större sparpotential. Det förändrar allt från första gångsköparnas ålder till hur långt in i landet vi ser prisökning," säger Maria Bergström, bostadsmarknadsanalytiker på Fastighetsmäklarna.

Denna förskjutning påverkar också familjebildningen. Många unga vuxna skjuter på att få barn tills de äger sin bostad. Eftersom de blir äldre innan de köper sitt första hem blir de ofta också äldre när de skaffar barn — vilket har långtgående demografiska konsekvenser för Sverige.

Resultat: Vad händer på marknaden?

Effekterna av att unga stannar hemma längre är redan synliga på bostadsmarknaden.

Försäljningstiderna för små lägenheter ökar. En ettarumslägenhet tar nu i genomsnitt 45-60 dagar att sälja i Stockholm, jämfört med 30-40 dagar för fem år sedan. Varför? Färre första gångsköpare betyder färre köpare för små lägenheter. Istället när unga väl köper, köper de ofta större bostäder tillsammans med partner — vilket ökar efterfrågan på två- och trerummare.

Priserna på små lägenheter har stagnerat eller sjunkit i många områden, medan större familjehem fortsätter att öka i pris. Detta skapar ett glapp på marknaden: små bostäder för singelhuushåll blir mindre attraktiva investeringar.

Hyresmarknaden växer — ungdomar som inte kan köpa stannar i hyreslägenhet längre. Detta driver upp hyrespriserna, vilket skapar en motsatt effekt: högre hyror gör det ännu mer attraktivt att bo hemma om det är möjligt.

En annan följd är att många unga vuxna utsätts för bostadskvalitet och osäkerhet. Om du inte kan bo hemma — om dina föräldrar är sjuka, bor långt bort, eller om familjerelationen är dålig — är du i en mycket svårare sits än tidigare generationer. Du är ofta tvungen att hyra dyrt, eller acceptera undermåliga boendeförhållanden.

Lärdomar: Vad bör vi förbereda oss på?

Den här utvecklingen pekar mot flera framtida förändringar som både ungdomar, familjer och politiker bör förstå.

För unga vuxna själva:

Acceptera att tiden hemma kan bli längre än du förväntar dig — och planera för det
Bygg ett sparande redan nu, även om det bara är några hundralappar per månad
Utforska alternativa boendeformer: kollegieboende, delad lägenhet, eller att köpa tillsammans med andra
Överväg att flytta till en mindre stad om ditt arbete tillåter distansarbete

För politiker och samhälle:

Bostadsbristen för första gångsköpare är ett växande problem som kräver insatser
Hyresregleringen måste balanseras för att inte göra det omöjligt att hyra en lägenhet
Investeringar i mindre bostäder och studentbostäder är kritiska för att möjliggöra ett normalt bostadsövergång

För framtiden: Den här utvecklingen är inte tillfällig. Så länge bostadspriserna växer snabbare än lönerna kommer unga vuxna att bo hemma längre. Det betyder att familjestrukturer förändras, att människor blir äldre när de skaffar barn, och att bostadsmarknaden måste anpassa sig till en helt ny köpardemografi.

Ungdomar idag bygger sitt vuxenliv på helt andra premisser än tidigare generationer — och samhället måste förstå och anpassa sig till denna nya verklighet.