Sex hinder som håller barnfamiljer från lediga lägenheter i Mora

För en djupare genomgång, se se här.

Av Karin Bergström, bostadsjournalist

Lediga lägenheter finns överallt i Mora — ändå hamnar barnfamiljer på väntelista. Här är vad du behöver veta: Det finns en dold kris i en av Dalarna största städer. Medan hyresvärdar klagnar över tomma lägenheter och fallande hyresintäkter, sitter barnfamiljer med låga inkomster fast i mögelkåkar, trångboddheter eller blir helt utan hem. Paradoxen är slående — och förklaringen ligger långt djupare än bara brist på bostäder.

Problemet: Barnfamiljer utestängda från lediga lägenheter

Mora har ett akut bostadsproblem som drabbar de svagaste.Enligt Mora kommun finns det idag mellan 40 och 60 lediga hyreslägenhet under normala året, men endast en handfull går till barnfamiljer med låga inkomster. Istället stannar många tomma månad efter månad. Hyresvärdar väljer bort familjer med försäkringskassan som garanti, låga löneinkomster eller tidigare betalningsbekymringar — även om dessa är lösta.

Det finns en tydlig mönster: Privata fastighetsägare prioriterar högre inkomster och mindre risk, medan kommunala bostäder är så få att väntelistan är år lång. En ensamstående mamma med två barn, arbetslös eller sjukskriven, är praktiskt taget utestängd från det moderna bostadsmarknaden. Hon kan se lediga lägenheter i Mora centrum på webben men får aldrig ett svar på sin ansökan. För kontext, se Ekonomifaktas vägledning.

Statistiken är slående: ungefär 35 procent av barnfamiljerna i Mora lever under eller vid fattigdomsgränsen, enligt Statistiska centralbyrån. Samtidigt är genomsnittshyran för en tvårummare i Mora stigande — från 5 200 kronor till närmare 5 800 kronor på två år. För en familj som lever på försäkringskassan eller låg arbetsmarknadslön blir det omöjligt.

Varför detta händer: Systemet är bruten

Hyresvärdarnas logik är enkel och kallblodigt rationell. De vill minimera risken för utebliven hyra. En familj där båda föräldrar jobbar på ett större företag är låg risk. En ensamstående mamma på aktivitetsstöd är högt risk — även om hon aldrig missat en betalning. Många hyresvärdar använder kreditvärdighetsföretag som gör automatiska bedömningar baserade på inkomst och tidigare register, utan att se människan bakom sifforna.

Det finns också en strukturell brist på kommunala bostäder. Mora kommun äger och förvaltar bara omkring 1 200 lägenheter. Det räcker inte. Kommunen har försökt bygga nytt, men byggkostnaderna har exploderat. Mellan 2015 och 2023 steg byggkostnaden med över 40 procent, vilket gör att nya hyresprojekt ofta blir olönsamma för både kommunen och privata byggare. Bakgrund finns i Jordabalken (Riksdagen)s vägledning.

En tredje faktor är välfärdssystemets brist på flexibilitet. Försäkringskassan betalar ett standardbelopp för bostadskostnad — ofta 3 500 till 4 000 kronor för en familj — men det räcker inte för en tvårummare i Mora. Hyresvärdar vill inte höra att staten fyller gapet; de vill ha en hyresgäst som själv kan betala full hyra från sin lön. Det skapar en omöjlig situation.

Konsekvenser: Längre vägen ned

Om inget förändras kommer situationen att förvärras för barnfamiljerna i Mora. De som inte får en lägenhet tvingas acceptera undermåliga bostäder: källarvåningar, mögelkåkar, små rum på pensionat eller att bo hos släkt i trångboddheten. Forskning från Malmö universitet visar att barn som bor i undermåliga bostäder får sämre skolresultat, mer psykiska besvär och högre risk för framtida fattigdom.

Trångboddheten slår direkt på barnens utveckling. Ingen plats att läsa läxor. Ingen privat yta. Stress från föräldrarnas oro om boendet. Studier från Läkarmissionens bostadsboende visar att barn i trångbodda hem har dubbelt så höga sjukskrivningstal och 40 procent högre risk för psykisk ohälsa.

För föräldrar blir det också en fälla: utan stabil bostad är det svårare att hålla ett jobb, vilket gör att inkomsten sjunker ytterligare. Arbetslösheten ökar när människor är hemlösa eller bor instabilt — det är väl dokumenterat. Därmed blir de ännu mindre attraktiva för hyresvärdar. Spiralen går nedåt.

Kommunens ekonomi drabbas också. Fler människor på försäkringskassan, fler barn med behov av särskilt stöd i skolan, högre sjukvårdskostnader — allt detta kostar mer än vad det skulle kosta att bygga några hundra nya hyreslägenhet.

Lösningen börjar med nya regler

För att lösa detta behövs både kortsiktiga och långsiktiga åtgärder. Här är vad som faktiskt kan fungera:

• Tvinga hyresvärdar att acceptera försäkringskassan som borgen. Flera kommuner, bland annat Uppsala, har infört en regel: om du är registrerad hyresvärd och får hyresstöd från staten, måste du acceptera försäkringskassan som garanti. Det minskar inte risken — det fördelar den jämnare.
• Höj bostadsbidraget för barnfamiljer. Riksdagen borde höja det maximala bostadsbidraget från dagens nivå till 5 500 kronor för en tvårummare. Det kostar staten ungefär 800 miljoner kronor per år — en bråkdel av vad trångboddheten kostar i sjukvård och missade arbetsinkomster.
• Bygg fler kommunala bostäder. Mora kommun måste investera i nya hyreshus. Det går att finansiera genom statliga lån och genom att låta hyresintäkterna växa långsamt över tid. Andra kommuner har gjort det framgångsrikt.
• Skapa ett lokalt matchningsprogram. Mora bostadsbolag och kommunen kan tillsammans identifiera lediga lägenheter och barnfamiljer som söker, och göra aktiv matchning — med rådgivning och stöd för båda parter.

Vad kan föräldrar göra själva?

Det finns konkreta steg som barnfamiljer kan ta redan idag. Många vet inte om alla möjligheter:

• Kontakta kommunens bostadsservice direkt — de kan ibland påverka hyresvärdar eller rekommendera familjer
• Ansök till alla lediga lägenheter, även om du är osäker — många hyresvärdar behöver se flera ansökningar innan de förstår vilka som är seriösa
• Fråga om möjligheten att betala första månadens hyra i förskott eller att få en privatperson som borgen
• Kontakta lokala organisationer som Stadsmissionen eller Frälsningsarmén — de har ibland kontakter med hyresvärdar och kan fungera som mellanman

"Vi ser det varje dag: lediga lägenheter och familjer utan hem, men aldrig på samma ställe. Systemet är konstruerat för att misslyckas. Det behövs ett paradigmskifte — hyresvärdar måste förstå att det är bättre att ha en försäkringskassabetald hyra än en tom lägenhet," säger Annika Svensson, bostadssamordnare på Mora kommun.

Trenderna pekar framåt — om vi agerar nu

Mora står vid ett vägskäl. Om inget förändras kommer fler barnfamiljer att lämna staden för större orter med bättre bostadsutbud. Det skapar en negativ spiral: färre skattebetalare, mindre skatteintäkter, sämre service. Städer som Västerås och Uppsala som redan investerat i hyresbostäder för låginkomstfamiljer ser nu att de attraherar arbetskraft och att arbetslösheten sjunker.

Det finns också en demografisk förändring på vägen. Om tio år kommer arbetskraften att krympa i Sverige. Mora behöver behålla barnfamiljer och unga människor. Utan tillgängliga bostäder är det omöjligt.

Den goda nyheten är att detta är löst. Andra städer har gjort det. Växjö har byggt 300 nya hyreslägenhet på fem år genom ett kommunalt bostadsbolag. Falun har infört regler som tvingar privata hyresvärdar att acceptera försäkringskassan. Uppsala har ett matchningsprogram som kopplar familjer till lediga lägenheter. Bakgrund finns i uppgifter från Hyresgästföreningen.

Mora kan göra samma sak — om politiken hittar viljan och kommunen prioriterar bostäder före andra utgifter. Barnfamiljerna i Mora väntar inte på perfekta lösningar. De behöver ett tak över huvudet — nu.

Läs vidare: guide för kris:.