Ronna vs Månsbro — vilken Södermalmslägenhet är säkrare?

För en djupare genomgång, se guide för hyresbostäder.

Här är vad du behöver veta: trygghet i hyresbostäder på Södermalm är en växande fråga för både hyresgäster och fastighetsägare, särskilt i områdena runt Ronna och Månsbro där flera hyreshus från 1960–70-talet står inför modernisering. En undersökning från Boverket 2023 visar att 67 procent av hyresgäster i Stockholm prioriterar säkerhet och trygghet som huvudfaktor när de väljer bostadsområde. Södermalm, med sin blandad socioekonomisk profil och äldre bebyggelse, kräver särskild uppmärksamhet på fyra konkreta trygghetsmarkører som gör skillnad mellan ett område där människor mår bra och ett som präglas av osäkerhet. Av Erik Malmström, bostadsreporter.

Problemet: Varför trygghetskänslan sjunker i äldre hyresbostäder

Södermalms hyresbestånd från 1960–70-talet bygger ofta på design som inte motsvarar dagens trygghetsstandard. Dålig belysning, dolda entréer och bristande gemensamma utrymmen skapar en miljö där både faktisk och upplevd otrygghet växer. I områdena Ronna och Månsbro rapporterade 43 procent av hyresgäster enligt en lokal enkät från Södermalms bostadsförening 2024 att de undviker att gå ut efter mörkrets inbrott på grund av otydlig belysning och begränsad övervakning. Bakgrund finns i uppgifter från Hyresgästföreningen.

Det handlar inte bara om kriminalitet — det är en kombination av fysisk miljö, social sammanhållning och synlig närvaro som tillsammans skapar eller undergräver känslan av säkerhet. När fastighetsägare och förvaltare inte aktivt arbetar med dessa fyra markörer blir resultatet att hyresgäster söker sig bort, vakanserna ökar och områdets rykte försämras ytterligare. Läs vidare via Boverket.

De fyra trygghetsmarkörerna: Vad forskningen pekar på

Forskning från Centrum för Urbana Studier vid KTH identifierar fyra konkreta faktorer som påverkar trygghetskänslan i stadsmiljö:

Fysisk miljö: belysning, synlighet, underhållsstandard
Social sammanhållning: grannskapsaktiviteter, gemensamma mötesplatser
Synlig närvaro: vakt, ordning, snabb respons på skador
Tillgänglighet och transparens: tydliga regler, öppen kommunikation mellan förvaltning och hyresgäster

I Ronna och Månsbro visar erfarenheter från pilotprojekt mellan 2022–2024 hur dessa markörer kan förbättras systematiskt.

Markör 1: Belysning och fysisk miljö — första intrycket räknas

Dålig belysning är den enskilt viktigaste faktorn som påverkar trygghetskänslan, särskilt på hösten och vintern. I Ronna-området installerade fastighetsägaren Stena Fastigheter 2023 ny LED-belysning längs alla entrévägar och gemensamma utrymmen. Resultatet: rapporterade trygghetsincidenter minskade med 31 procent under året efter installationen, enligt Stena Fastigheters årsrapport 2024.

"När människor kan se vart de går och inte är rädda för att gömda hörn döljer något, förändras hela upplevelsen av området. Belysning är inte bara en säkerhetsfråga — det är en trygghetsfråga," säger Maria Eklund, trygghetskonsult på Stockholm Stadsmiljö.

Belysning måste kombineras med synlighet: buskar trimmas, sopor hämtas regelbundet, graffiti tas bort snabbt. I Månsbro-området där Stockholms Bostäder tog över förvaltningen 2023, introducerades en veckovis gång där fastighetsskötare inspekterar gemensamma utrymmen. Det kostade initialt 15 000 kronor per månad men minskade både faktiska och rapporterade säkerhetsproblem. Mer detaljer i Jordabalken (Riksdagen)s vägledning.

Områden där människor känner varandra har lägre brottslighet och högre trygghetskänsla. Detta är väldokumenterat i kriminologisk forskning. I Ronna arrangerade bostadsföreningen från 2023 månatliga grannträffar i gemensamt utrymme — först med låg uppmöte, men efter sex månader deltog 24 procent av hyresgästerna regelbundet.

Dessa träffar tjänar flera syften:

Människor lär känna varandra och blir mindre anonyma
Problem löses lokalt innan de eskalerar
Information sprids snabbt om säkerhetsfrågor
Ett nätverk skapas som ökar den kollektiva övervakningen (vad kriminologer kallar "eyes on the street")

Månsbro-området startade en "grannchatt" på en privat plattform där hyresgäster kan dela information om problem, förlorade nycklar eller misstänkta personer. Deltagandet är frivilligt men över 60 procent av hyresgästerna är medlemmar, vilket visar att människor vill engagera sig när det ges möjlighet.

Markör 3: Synlig närvaro och snabb respons

Närvaro avskräcker. En vakt eller synlig fastighetsskötare på området reducerar både faktisk och upplevd brottslighet. Södermalm har traditionellt låga resurser för detta, men både Ronna och Månsbro har experimenterat med olika modeller.

Ronna-området anlitade från 2023 en säkerhetsvakt som arbetar 18:00–23:00 på fredagar och lördagar — de två nätter då störningar är vanligast. Kostnaden är cirka 8 000 kronor per vecka, finansierad genom en liten höjning av driftskostnaden. Hyresgäster rapporterar högre trygghetskänsla och faktiska incidenter minskade.

Lika viktigt är snabb respons: när något går sönder, städas dåligt eller uppstår problem måste förvaltningen reagera inom 24–48 timmar. Stockholms Bostäder i Månsbro implementerade ett digitalt felanmälningssystem 2023 där hyresgäster kan fotografera och rapportera problem direkt. Medeltiden från anmälan till åtgärd minskade från 7 dagar till 2 dagar.

Markör 4: Transparens och kommunikation — förtroende byggs genom information

Många trygghetsproblemet förvärras av osäkerhet och dålig information. Om hyresgäster inte vet vad som händer, fyller fantasin luckor och rykten sprider sig.

Både Ronna och Månsbro började 2023 publicera månatliga trygghetsrapporter där förvaltningen transparant rapporterar:

Anmälda incidenter (stölder, skadegörelse, störningar)
Åtgärder som vidtagits
Planerade förbättringar
Kontaktuppgifter till ansvarig person

Detta enkla åtgärd skapade förtroende för förvaltningen och gjorde hyresgäster mindre rädda för det okända. I Månsbro ökade rapporterade incidenter initialt (eftersom fler vågade rapportera), men detta är faktiskt en positiv signal — det betyder att systemet fungerar och att människor litar på att något görs åt problemen.

Resultat: Vad förändring faktiskt kostar och ger

En helhetssatsning på alla fyra markörerna kostar ungefär 200 000–300 000 kronor per år för ett större hyreshus med 50–80 lägenheter. Det motsvarar en höjning av driftskostnaden med cirka 40–60 kronor per lägenhet och månad.

Vad får man för pengarna?

Ökad vakansgrad: färre tomma lägenheter betyder högre intäkter
Minskad personalomsättning: hyresgäster stannar längre när de mår bra
Lägre kostnader för skador och reparationer: när området är välskött sker mindre skadegörelse
Bättre rykte: området blir attraktivt för nya hyresgäster

Södermalm behöver inte bli ett exklusivt område för att vara tryggt. Det behövs bara systematisk arbete med dessa fyra markörer, finansiering för att genomföra det och långsiktigt engagemang. Ronna och Månsbro visar att det går — och att det lönar sig.

Läs vidare: guide för trygghet.