dn.se

Wolodarski: Man lyssnar när Magdalena Andersson talar tyska

Peter Wolodarski

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-05-08 10:36

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/peter-wolodarski-man-lyssnar-nar-magdalena-andersson-talar-tyska/

Uppdaterad 09:59 Publicerad 07:02

I 30 år har Sverige zoomat ut från närområdet. Kriget har brutalt påmint om att de historiska relationerna är avgörande.

Bilden var unik. På det tyska regeringssammanträdet i tisdags deltog inte bara förbundskanslern med sina ministrar. Vid bordet satt också statsministrarna från Sverige och Finland.

Magdalena Andersson och Sanna Marin anlände med helikopter till slottet Meseberg, strax utanför Berlin.

Mötet blixtbelyste de urstarka banden till Tyskland – politiskt, kulturellt, ekonomiskt. Och dagen visade att den gemensamma svensk-finska historien i högsta grad är levande. När avgörande saker står på spel agerar länderna tillsammans.

Bakgrunden: Putins anfallskrig mot Ukraina och det växande behovet av nära samverkan och säkerhetsstöd under en ansökan till Nato. Den försäkran gav Tyskland.

Efter överläggningen höll den tyske ledaren Olaf Scholz en presskonferens, flankerad av sina nordiska kolleger. När den svenska statsministern tog till orda var det fint att höra hur hon obehindrat uttryckte sig på tyska.

Det har man som svensk inte varit bortskämd med sedan Carl Bildts dagar som statsminister. Han mötte ofta på egen hand Helmut Kohl i förbundskanslerns ämbetsrum i Bonn. ”Hans tyska var inte enkel, men han förstod min”, berättar Bildt i dag.

Magdalena Anderssons tyska har stärkts av att hon studerat och senare under en period gästforskat i Wien. Språket har underlättat för att bygga en relation med förbundskansler Olaf Scholz – han var i likhet med Andersson tidigare finansminister.

Kommunikén utanför slottet i tisdags var en värdefull signal till värdlandet: vi bryr oss på riktigt om Tyskland. Men tyvärr löser framträdandet inte det växande problem som Sverige har i sin relation till Europas viktigaste land – att allt färre förstår och talar tyska.

Man hade kunnat tro att Berlinmurens fall och medlemskapet i EU skulle leda till ett ökat intresse för att läsa tyska.

Men tittar man på utvecklingen under 2000-talet framträder i själva verket den motsatta bilden. I Skolverkets statistik syns ett historiskt ras i hur många svenska barn som lär sig språket. Det kommer få långsiktiga konsekvenser.

Toppåret 1997/98 var det 41 procent av niondeklassarna som valde tyska. Sedan dess har andelen sjunkit stadigt, och hamnade förra året på låga 17 procent.

Även franskan – det andra språket som är centralt i Europa – har under samma period tappat mark. Från cirka 20 procent vid millennieskiftet till 13 procent 2021.

Vad är det då som förklarar skiftet? Det som inträffat sedan 1990-talet är att spanskan gått från att vara ett marginellt val på högstadiet – cirka 10 procent – till att numera väljas av 43 procent av niondeklassarna. Och det har framför allt gått ut över tyskan.

Det var som om vi glömt vad som historiskt varit betydelsefullt för Sverige  och vilka länder vi traditionellt haft störst utbyte med.

Trenden visar inga tecken på att mattas av. Snarare finns risken att den förstärks i takt med att det blir svårare att ersätta erfarna lärare i tyska och franska som går i pension.

Svenska barn får gärna läsa spanska, men det är något i utvecklingen som skaver.

Tankarna förs till den övergripande trenden de senaste 30 åren, då optimismen om vart världen var på väg fick många att ta ett slags semester från historien.

Försvaret monterades ned, globaliseringen vaggade in oss i en falsk trygghet och vi orienterade oss alltmer utanför vårt närområde i den underbara, öppna världen.

Det var som om vi glömt vad som historiskt varit betydelsefullt för Sverige – och vilka länder vi traditionellt haft störst utbyte med.

Svenskarna skulle flyga globalt. Den nya tiden drev fram andra val. Eventuella konversationer i Berlin, Bryssel och Paris kunde hållas på engelska.

Men sanningen var ju att de gamla förbindelserna fortsatte att ha enorm betydelse, såväl politiskt som ekonomiskt. Men de togs för givna.

Nu skakar kriget om, och påminner brutalt om vikten av intima samarbeten och utbyten med likasinnade länder.

Man behöver inte ställa spanskan mot tyskan för att inse att det ena är ett världsspråk – fast med begränsad användning i Europa. Sverige ligger inte vid Medelhavet, hur mycket en del än kanske önskar att det vore så. Tyska och franska talas av betydligt färre personer internationellt men räknas i vår del av världen, och ännu mera så nu.

Sedan Storbritannien lämnade EU har dessa språk fortsatt att växa i betydelse. Tyskland och Frankrike är stormakterna i Europasamarbetet. Engelskan duger utmärkt som världsspråk för svenskar, men ger få pluspoäng för den som vill tas på allvar söder om Danmark. Och att behärska ett språk handlar om mer än bara kommunikation: det är vägen till en djupare förståelse av ett lands kultur och tillit mellan människor.

Varje tid driver fram förändringar av olika slag. Perioden efter Sovjetunionens upplösning och kalla krigets slut framkallade ett skifte, som vi nu tvingas ompröva.

Valfrihet är viktigt men det är inte upp till barn att sätta samman en rimlig skolplan.

Det är dags att ta steget och göra det obligatoriskt att läsa antingen tyska eller franska från årskurs sex. Låt dem som även vill lära sig spanska göra det, men inte på bekostnad av kontinentens två huvudspråk.

Man lyssnar på en svensk statsminister när hon talar tyska.

Edit

Pub: 08 May 2022 08:40 UTC

Edit: 08 May 2022 08:42 UTC

Views: 21