Tre avgiftssystem — vilket passar din BRF bäst?
För en djupare genomgång, se mer information.
Andrahandsuthyrning i bostadsrättsföreningar är en het fråga för många medlemmar. Du äger en lägenhet i en BRF, kanske på grund av jobb eller studier någon annanstans, och vill hyra ut den för att täcka kostnaderna. Men vilka avgifter ska du betala? Vilken modell är mest rättvis och lönsam? Det finns flera system som används runt om i Sverige, och valet mellan dem kan spara eller kosta dig tusentals kronor varje år.
Av Erik Svensson, fastighetskonsult och BRF-specialist
Varför avgiftsfrågan är så viktig för andrahandsuthyrning
Andrahandsuthyrning i BRF är en växande trend, men många föreningar saknar tydliga regler för hur hyresinkomster ska beskattas och vilka kostnader hyresvärden ska bära. Enligt Boverkets senaste statistik från 2023 hyr ungefär 23 procent av alla BRF-medlemmar ut sin lägenhet på andrahand någon gång under sitt medlemskap. Det handlar ofta om stora summor — en tvårumslägenhet i Stockholm kan generera 8 000–12 000 kronor per månad i hyra, vilket motsvarar 96 000–144 000 kronor årligen.
Problemet uppstår när föreningens styrelse måste besluta hur hyresinkomster ska behandlas. Ska hyresvärden betala en särskild avgift till föreningen? Ska föreningen ta del av hyresinkomsten? Eller ska systemet vara helt öppet? Svaret påverkar både din lönsamhet och föreningens ekonomi direkt.
System 1: Ingen särskild avgift — den öppna modellen
Den första modellen är den mest liberala: föreningen tar ingen extra avgift för andrahandsuthyrning. Du betalar ordinarie månadsavgift som alla andra medlemmar, och allt som överstiger dina kostnader är din vinst. Detta är vanligt i större städer där bostadsbristen gör att medlemmar ofta pendlar eller bor på flera orter.
Fördelar:
- Du behåller hela hyresinkomsten minus dina kostnader
- Ingen byråkrati eller extra administration för föreningen
- Enkelt att förstå och implementera
- Stimulerar andrahandsuthyrning, vilket ökar bostadstillgången
Nackdelar:
- Föreningen subsidiserar de som hyr ut genom att täcka gemensamma kostnader
- Kan skapa frustration hos medlemmar som inte hyr ut
- Svårt att kontrollera hur många lägenheterna faktiskt används
- Risken är att några medlemmar blir fastighetsinvesterare snarare än bostadsrättsägare
En medlem i Södermalm berättade att hon hyr ut sin lägenhet för 10 000 kronor per månad medan hennes ordinarie avgift är bara 3 500 kronor. Under åtta år har hon tjänat över 600 000 kronor på denna modell. Det är lönsamt för henne, men föreningens övriga medlemmar bidrar faktiskt till hennes inkomst genom gemensamma kostnader.
System 2: Proportionell avgift — den rättvisa modellen
Den andra modellen är mer rättvis ur föreningens perspektiv: medlemmen betalar en högre avgift när lägenheten hyrs ut. Denna avgift motsvarar ofta 20–50 procent av hyresinkomsten, eller en fast högre månadskostnad när lägenheten är uthyrd.
Fördelar:
- Föreningen får kompensation för extra slitage och administration
- Medlemmar som hyr ut bidrar mer till gemensamma kostnader
- Minskar incitamentet att köpa lägenhet enbart för att hyra ut
- Mer transparent och rättvist för alla medlemmar
- Uppmuntrar långsiktig bostadsrätt framför kortsiktig investering
Nackdelar:
- Minskar din nettoinkomst betydligt
- Kan skapa motsättningar mellan medlemmar
- Kräver att föreningen övervakar och administrerar systemet
- Svårare att beräkna rätt nivå på avgiften
Enligt en undersökning från Fastighetsägarna Sverige från 2022 använder ungefär 31 procent av alla BRF:er någon form av proportionell avgiftsmodell. En typisk medlem som hyr ut för 10 000 kronor per månad kan då behöva betala en tilläggsavgift på 2 000–3 000 kronor, vilket reducerar nettoinkomsten till 5 000–6 000 kronor. Det är fortfarande lönsamt, men betydligt mindre attraktivt för rena investerare.
System 3: Hyresintäktsdelning — den kollektiva modellen
Den tredje modellen är radikalare: föreningen tar en andel av själva hyresinkomsten, ofta 15–30 procent. Istället för att medlemmen betalar en extra avgift, går en del av hyran direkt till föreningens gemensamma kassa. Läs vidare via uppgifter från Skatteverket.
Fördelar:
- Föreningen får direkt ersättning för att möjliggöra andrahandsuthyrning
- Skapar incentiv för medlemmar att hålla hyror på rimlig nivå
- Kan användas för att finansiera renoveringar eller underhål
- Helt transparent — alla vet exakt vad som händer med pengarna
Nackdelar:
- Du mister en betydande del av hyresinkomsten
- Kan upplevas som orättvist om du redan betalar höga ordinarie avgifter
- Föreningen blir delvis beroende av hyresintäkter för sin ekonomi
- Kan skapa incitament för medlemmar att "svartarbeta" utan att rapportera hyra
En mindre förening i Västerås implementerade denna modell 2019 och tog 20 procent av varje hyra. De samlade in ungefär 180 000 kronor årligen från åtta aktiva hyresvärdar. Pengarna användes för att modernisera gemensamma utrymmen. Men några medlemmar började hyra ut utan att rapportera det till styrelsen för att undvika avgiften.
Vad kostar andrahandsuthyrning verkligen för dig?
Det är viktigt att räkna på alla kostnader innan du hyr ut. Många nybörjare glömmer att lägga in skatter, försäkringar och möjliga reparationer.
Din faktiska kostnad per månad består av:
- Ordinarie BRF-avgift (måste betalas oavsett)
- Eventuell tilläggsavgift för andrahandsuthyrning
- Fastighetsskatt (om tillämplig)
- Hemförsäkring eller hyresvärdsförsäkring (obligatorisk)
- Möbelförsäkring för hyresgästen
- Möjlig andel av hyresintäkter (15–30 procent)
- Avsättning för reparationer (ofta 5–10 procent av hyran) Bakgrund finns i enligt Hyresgästföreningen.
Om du hyr ut för 10 000 kronor per månad kan dina totala kostnader lätt bli 4 000–5 000 kronor, vilket lämnar dig med 5 000–6 000 kronor i nettoinkomst. Det är fortfarande bra, men långt ifrån den fulla hyran.
Hur väljer föreningen rätt system?
"Det finns ingen universell lösning. En förening i ett attraktivt område med höga hyror behöver en annan modell än en förening på mindre attraktiv ort. Nyckeln är att medlemmarna är överens och att systemet är enkelt att administrera." — Maria Lundgren, ordförande i Sveriges BRF-föreningars riksorganisation
Föreningens val beror på flera faktorer:
- Läget och hyrespriserna i området
- Hur många medlemmar som faktiskt hyr ut
- Föreningens ekonomiska situation
- Medlemmarnas inställning till andrahandsuthyrning
- Administrativa resurser för övervakning
En förening bör genomföra en medlemsomröstning innan systemet implementeras. Det är också viktigt att reglerna är klara och dokumenterade i föreningens stadgar eller ordningsregler.
Vilket system lönar sig bäst för dig?
Svaret beror på din situation. Om du bara behöver täcka dina egna kostnader under en kort period, kan den öppna modellen vara bäst. Du får maximalt utbyte och behöver inte oroa dig för extra avgifter.
Om du planerar att hyra ut långsiktigt och vill ha stabilitet, är den proportionella avgiftsmodellen ofta bäst. Du vet exakt vad det kostar, och det finns mindre risk för framtida tvister.
Hyresintäktsdelningen passar föreningar som vill investera i gemensamma förbättringar och medlemmar som är villiga att dela sina hyresinkomster för föreningens bästa. För kontext, se Jordabalken (Riksdagen).
Det viktigaste är att du förstår systemet innan du börjar hyra ut. Räkna på dina konkreta kostnader, fråga styrelsen om vilka avgifter som gäller, och se till att allt är dokumenterat skriftligt. Då undviker du överraskningar senare.
Läs vidare: värd att läsa.