4 anledningar varför hyror styr Östersunds val

För en djupare genomgång, se läs vidare.

Av Fredrik Bergström, bostadsreporter

Här är vad du behöver veta: hyror i Östersund har blivit en tystlåten valisfråga som politiker undviker att diskutera öppet, trots att genomsnittshyran för en tvåa har stigit 23 procent på fem år. Medan partierna debatterar skatter och välfärd, sitter tusentals östersundsbor och räknar på om de kan bo kvar. Den här fallstudien visar hur hyrornas utveckling formar staden — och varför det är en valsak som inte syns på valaffischerna.

Bakgrund: En tyst hyrokris växer fram

Östersund är en stad i förändring. Mellan 2019 och 2024 har befolkningen vuxit med cirka 8 procent, från 49 000 till drygt 53 000 invånare. Det låter positivt — men det har skett samtidigt som bostadsutbudet inte följt med. Resultatet är enkelt: när fler människor jagar samma antal lägenheter, stiger priserna.

Hyrornas utveckling är faktiskt snabbare än lönestegringen. En genomsnittlig tvåa på cirka 60 kvadratmeter kostade omkring 5 200 kronor i månaden år 2019. I dag ligger samma lägenhet på cirka 6 400 kronor. Det är en ökning på 1 200 kronor per månad — eller närmare 14 400 kronor per år. För en familj med genomsnittslön är det en reell försämring av levnadsstandarden.

Stadskärnan har sett de största höjningarna. Lägenheter längs Storgatan och i närliggande områden har blivit helt oprioriterade för låg- och medelinkomstfamiljer. Istället har en ny boendesegregering vuxit fram, där människor med högre inkomster tränger ut studenter och pensionärer till ytterkanterna.

Utmaning: Hyrornas påverkan på röstningen

Här är det intressanta för valet: hyror påverkar vilka som kan bo i Östersund — och därmed vilka som kan rösta där. Det är inte en teori. Det är en verklighet som de flesta politiker inte talar om.

En undersökning från Mittuniversitetet hösten 2023 visade att 34 procent av östersundsbor under 35 år överväger att flytta från staden. Huvudskälet? För höga bostadskostnader. Det betyder att ungdomar — en demografisk grupp som traditionellt är mer röstbenägen för förändringsparti — lämnar staden före valet. Mer detaljer i Jordabalken (Riksdagen).

Samtidigt ökar andelen äldre fastighetsägare som tjänar på höga hyror. De är ofta mer etablerade väljare, ofta med starkare lojalitet mot befintliga partier. Denna skiftning i befolkningssammansättning påverkar valkompassen långsamt men säkert.

Lösning: Hur några politiker började agera

Det var först när Vänsterpartiet i Östersund tog upp frågan konkret som något började hända. I september 2023 presenterade de ett förslag: kommunen skulle bygga 200 nya hyresrätter med ett maxpris på 4 800 kronor för en tvåa. Det var långt under marknadspriset. Läs vidare via Hyresgästföreningens vägledning.

Förslaget möttes med motstånd från fastighetsägare och Moderaterna, som argumenterade att det skulle snedvrida marknaden. Men det fick också gehör. Två andra partier — Socialdemokraterna och Miljöpartiet — signalerade stöd. Plötsligt blev hyror en faktisk valiskö.

Kommunen tillsatte en arbetsgrupp för att utreda möjligheten. Gruppen bestod av:

• Representanter från kommunens bostadsbolag
• Två lokala fastighetsmäklare
• En ekonom från näringslivet
• En representant från hyresgästföreningen

Arbetsgruppen möttes åtta gånger under hösten 2023. Deras slutsats? Det var möjligt — men det krävde ett långsiktigt åtagande från kommunen och vilja att acceptera lägre avkastning på investeringen.

Vad kostade det att bygga billigare?

Här är de hårda siffrorna. En tvåa på 60 kvadratmeter kostade kommunens bostadsbolag cirka 1,8 miljoner kronor att bygga (räknat på kvadratmeterpriset för nyproduktion i Östersund 2023). Med en antagen livslängd på 50 år och ett lågräntelån, kunde hyran sättas till 4 800 kronor per månad och fortfarande ge kommunen en liten överskud.

Jämfört med privata aktörer, som ofta räknar med 15-20 procents avkastning på investeringen, var det en radikal skillnad. Privata fastighetsägare skulle sätta samma lägenhet till 6 500-7 000 kronor för att få tillräcklig vinst.

Resultat: Vad som faktiskt hände före valet

I januari 2024 fattade kommunfullmäktige beslut: Östersund skulle bygga 150 hyresrätter (inte 200, men en start) med ett pris på 4 900 kronor för en tvåa. Det första huset skulle stå klart hösten 2025.

Det var inte en revolucion. Men det var något. Och det hade effekt på valkompassen:

• Vänsterpartiet lyckades göra hyror till en röstfråga. I vallokalen rapporterade de att hyror nämndes i ungefär 12 procent av alla samtal — upp från 3 procent året innan.
• Socialdemokraterna kunde visa att de tog frågan på allvar — utan att behöva lovorda något radikalt.
• Högern kunde argumentera för marknadsekonomin, men hade svårare att förklara varför ungdomar lämnade staden.

Lärdomar: Vad Östersund lärde sig

Det finns flera konkreta lärdomar här för andra städer och för politiker generellt:

En: Hyror är en valisfråga om man gör den det. Innan Vänsterpartiet tog upp frågan var det bara något som människor klagade på hemma vid köksbordet. Genom att presentera ett konkret förslag blev det en politisk fråga. Det räcker inte att säga "bostäder är viktigt" — man måste visa hur.

Två: Ungdomar röstar med fötterna. Östersund förlorade omkring 800 människor under 35 år mellan 2022 och 2024 (enligt SCB). Det motsvarar ungefär 2 procent av väljarkåren. I en knapp valrörelse kan det vara avgörande. Politiker börjar förstå att bostadsfrågan inte är en sidofråga — det är en befolkningsfråga.

Tre: Långsiktiga åtaganden väger mer än kortsiktiga löften. Det som gjorde skillnad var inte bara att kommunen lovade något — det var att de faktiskt startade bygget. Politiker som kan visa resultat, inte bara ord, får trovärdighet.

Hur hyror påverkar röstbeteendet

"Människor röstar inte bara med sitt hjärta utan med sin plånbok. En person som spenderar 35 procent av sin inkomst på hyra har andra prioriteringar än en som spenderar 20 procent. Det var något vi inte räknade med — att bostadskostnaderna faktiskt förskjuter valprioriteter," säger Maria Lundström, professor i politisk ekonomi vid Mittuniversitetet.

Det stämmer. En analys av röstningsdata från Östersund visar att väljare i områden med högre hyror var mer benägna att rösta på vänstern (28 procent) än väljare i områden med lägre hyror (18 procent). Det är inte slumpen — det är en direkt följd av att ekonomisk press skapar efterfrågan på omfördelningspolitik.

Framtidsperspektiv: Vad som härnäst

Kommunens plan är att bygga ytterligare 150 lägenheter under 2026-2027. Om det genomförs kommer det att öka utbudet på hyresmarknaden med ungefär 5 procent — nog för att bromsa prisstegringen något.

Men det löser inte problemet helt. Östersund behöver långsiktiga lösningar: byggande av fler hyresrätter, reglering av hyrorna, eller en helt annan strategi för att göra staden tillgänglig för låg- och medelinkomstfamiljer. Det är inte något som löses på en valkampanj.

Det som är säkert är att hyror i Östersund inte längre är en tyst fråga. Den är på agendan — och den kommer att påverka valet framöver.

Läs vidare: kolla in detta.