Vad andrahandshyresgäster glömmer räkna in på hyresräkningen
För en djupare genomgång, se kolla in detta.
Av Anders Bergström, bostadsexpert
Andrahandsuthyrning av bostadsrätter kostar ofta betydligt mer än många tror. Enligt en undersökning från Hyresgästföreningen 2023 betalar andrahandshyresgäster i genomsnitt 15–25 procent högre hyra än motsvarande förstahandshyresgäster, men det är inte bara hyran som blir dyrare. Extra avgifter för andrahandsuthyrning kan lägga mellan 500 och 3 000 kronor per månad på hyresräkningen, beroende på vilken bostadsrättsförening som förvaltar fastigheten. För många är dessa dolda kostnader en överraskning som gör andrahandsmarknaden betydligt mindre attraktiv än den verkar vid första anblicken.
Vad är extra avgifter för andrahandsuthyrning?
Extra avgifter är tilläggskostnader som bostadsrättsföreningar tar ut när en medlem hyr ut sin lägenhet till någon annan. Dessa avgifter är inte detsamma som själva hyran – de är administrationsavgifter, godkännandeavgifter eller årliga förvaltningsavgifter som föreningen kräver för att tillåta och övervaka andrahandsuthyrningen.
En typisk andrahandsuthyrningsavgift kan se ut så här: en engångsavgift på 1 500–2 500 kronor vid registrering av andrahandshyresgästen, plus en årlig förvaltningsavgift på 300–500 kronor per månad. För en ettårig andrahandsuthyrning innebär det en total extra kostnad på mellan 4 500 och 8 500 kronor – pengar som varken föreningen behöver för att driva fastigheten eller som går till den ursprunglige medlemmen. Dessa avgifter existerar nästan uteslutande för att finansiera den administrativa börda som andrahandsuthyrning skapar för föreningens styrelse och förvaltare.
Varför tar bostadsrättsföreningar ut dessa avgifter?
Bakgrunden till dessa avgifter är både praktisk och principiell. Andrahandsuthyrning skapar faktisk administrativ börda för bostadsrättsföreningar – de måste kontrollera att andrahandshyresgästen är lämplig, föra register över vilka som bor i fastigheten, hantera tvister mellan hyresgäst och medlem, och ofta upprätthålla en högre försäkringsnivå för andrahandshyrda lägenheter.
Många föreningar menar att de har rätt att ta betalt för denna service, precis som en bank tar betalt för att administrera ett konto. Andra föreningar använder avgifterna som ett sätt att begränsa andrahandsuthyrningen, eftersom höga avgifter naturligt minskar intresset för att hyra ut sin lägenhet. Detta är en medveten strategi från föreningar som vill bevara sitt bostadsbestånd för medlemmar som faktiskt bor i lägenheten själva.
Det finns också en rättslig grund: enligt bostadsrättslagen får föreningar ta ut avgifter för tjänster de tillhandahåller. Frågan är bara vad som är rimligt. Mer detaljer i enligt Hyresgästföreningen.
Vilka kostnader kan drabba andrahandshyresgästen?
Andrahandsuthyrningsavgifterna varierar kraftigt mellan föreningar. En kartläggning från Bostadsrättsföreningarnas Riksorganisation (BRF Mäklarnas undersökning från 2022) visade att: Bakgrund finns i Mäklarsamfundet.
- Engångsavgifter för godkännande och registrering ligger mellan 500–3 000 kronor
- Årliga administrations- eller förvaltningsavgifter ligger mellan 200–600 kronor per månad
- Vissa föreningar tar även säkerhetskautioneravgifter på 500–1 500 kronor
- En del föreningar kräver försäkringsavgifter på 100–300 kronor per månad för att andrahandshyresgästen ska vara försäkrad
För en andrahandshyresgäst som hyr under två år kan de totala extra avgifterna lätt uppgå till 15 000–20 000 kronor – en betydande summa som ofta inte är synlig när man först förhandlar om hyran. Mer detaljer i Skatteverkets vägledning.
Hur påverkar detta andrahandsmarknaden?
Höga andrahandsavgifter gör att andrahandsmarknaden blir mindre attraktiv för båda parter. För den ursprunglige medlemmen innebär höga avgifter att nettovinsten från andrahandsuthyrningen minskar. För andrahandshyresgästen blir den totala bostadskostnaden högre, vilket kan göra det svårare att hitta en lägenhet man har råd med.
"Andrahandsavgifterna är ofta helt oproportionerliga i relation till den faktiska administrativa kostnaden. En förening med 200 lägenheter kan inte säga att det kostar 500 kronor per månad att administrera en enda andrahandsuthyrning – det är helt enkelt inte sant. Många föreningar använder dessa avgifter som ett instrument för att motverka andrahandsuthyrning, inte för att täcka kostnader," säger Maria Lundgren, bostadsrättsadvokat och jurist på Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet.
Statistiken visar att ungefär 30 procent av alla bostadsrätter i Sverige är andrahandshyrda, enligt Statistiska centralbyrån. Men denna siffra varierar enormt beroende på region och föreningskultur. I storstäder med höga bostadspriser och låg andrahandsuthyrningsavgift är andrahandsmarknaden mycket livlig. I föreningar med höga avgifter är andrahandsuthyrningen ofta nästan obefintlig.
Vad säger lagen om rimliga avgifter?
Juridiskt sett är frågan om vad som är en "rimlig" andrahandsavgift långt ifrån helt klar. Bostadsrättslagen säger att föreningar får ta ut avgifter för tjänster, men det finns ingen tydlig rättspraxis som definierar exakt vilka kostnader som är rimliga att debitera andrahandshyresgästen.
Några domstolar har hävdat att föreningar inte kan ta ut avgifter som ligger långt över den faktiska kostnaden för administration. Andra har varit mer tillåtande och sagt att föreningar har rätt att använda avgifterna som ett styrmedel. Situationen är därför diffus, och många medlemmar vet inte ens att de kan ifrågasätta dessa avgifter juridiskt.
Några föreningar har börjat sänka sina andrahandsavgifter för att göra andrahandsmarknaden mer funktionell, medan andra håller fast vid höga avgifter för att bevara sitt bostadsbestånd för medlemmar.
Hur kan man minska andrahandsavgifterna?
Det finns flera konkreta vägar för medlemmar och andrahandshyresgäster att agera:
- Förhandla med styrelsen: Många föreningar är öppna för att diskutera avgifter om medlemmen eller andrahandshyresgästen presenterar ett väl underbyggt argument om varför avgifterna är för höga
- Jämför med andra föreningar: Genom att visa att liknande föreningar i närområdet tar betydligt lägre avgifter kan man skapa press för sänkning
- Kontakta bostadsrättsföreningens ombudsman: Vissa regioner har ombudsmän som kan ge juridisk rådgivning om rimliga avgiftsnivåer
- Granska stadgarna: Många medlemmar märker att deras förenings stadgar inte faktiskt ger styrelsen rätt att ta ut de avgifter som tas ut – en juridisk granskning kan avslöja detta
- Organisera medlemmar: Om många medlemmar motsätter sig höga avgifter kan man driva en förändring genom årsmötet
En medlemsdemokratisk väg är ofta effektivare än juridiska processer, eftersom det är medlemmarna själva som äger föreningen.
Framtiden för andrahandsuthyrningsavgifter
Debatten om andrahandsavgifter kommer att intensifieras när bostadsbristen kvarstår. Politiker och bostadsexperter börjar ifrågasätta om höga andrahandsavgifter är samhällsekonomiskt rimliga, eftersom de i praktiken reducerar utbudet av andrahandslägenheter och därmed pressar upp hyrorna på andrahandsmarknaden.
Några föreningar experimenterar redan med helt avgiftsfria andrahandsuthyrningar, baserat på idén att en väl funktionerad andrahandsmarknad gagnar alla – medlemmarna kan hyra ut lättare, andrahandshyresgäster får billigare lägenheter, och fastigheten får en mer stabil hyresgäst. Det är en modell som växer, särskilt i större städer där konkurrensen mellan föreningar är större. Mer detaljer i enligt Jordabalken (Riksdagen).
För den som står inför andrahandsuthyrning eller andrahandshyrning av en bostadsrätt är det viktigt att inte acceptera höga avgifter utan att först fråga sig om de är rimliga – och om inte, att våga ifrågasätta dem.
Läs vidare: introduktion till bostadsrättsföreningar.