Höghus löser inte bostadskrisen – varför bygger Färjestaden ändå?

För en djupare genomgång, se guide för ölands.

Kan ett höghusprojekt på Öland verkligen lösa öns bostadskris – eller blir det bara ett monument över planeringsoptimism?

Av Maria Lundström, byggkritiker och redaktionell skribent

Färjestaden står inför sin största förändring på decennier. Ett ambitiöst höghusprojekt planeras i öns största tätort, och debatten om vad som är lämpligt för Öland har redan väckts. Projektet handlar inte bara om att bygga hus – det handlar om vilken typ av öland framtida invånare kommer att möta.

Vad är höghusprojektet i Färjestaden egentligen?

Planerna omfattar ett nytt bostadskomplex som skulle bli Ölands högsta byggnad. Projektet ligger i centrala Färjestaden och är utformat för att skapa omkring 200–300 nya bostäder i olika storlekar. Enligt preliminära ritningar skulle huvudbyggnaden nå en höjd på cirka 18–22 meter över marknivå, vilket motsvarar ungefär sex till sju våningar – en helt ny skala för ön.

Utvecklaren bakom projektet är ett etablerat byggföretag som redan har flera projekt på Öland. Deras argument är enkelt: befolkningstrycket på Öland ökar, särskilt i sommarmånaderna, och det finns en akut brist på moderna lägenheter för både permanenta invånare och säsongsarbetare.

Färjestaden är ett naturligt val för detta projekt. Tätorten är redan öns största befolkningscentrum med omkring 2 500 invånare, och den fungerar som handels- och servicenav för hela ön. En utbyggnad här skulle teoretiskt kunna minska behovet av att sprida nya bostäder över hela Öland.

Varför är detta en så stor fråga för Öland?

Höghus är en känslig fråga på en ö som länge definierat sig genom lugn, natur och småskalighet. Många fastighetsägare och invånare ser Öland som en motsats till urbana områden – ett ställe där man går för att komma ifrån höga hus och tätt bebyggelse. Det finns en rädsla för att ett höghusprojekt skulle sätta en precident.

Statistiken visar att Ölands befolkning har ökat med cirka 8 procent sedan 2015, enligt Statistiska centralbyrån. Denna tillväxt är långsammare än riksgenomsnittet, men för en ö med begränsad yta och infrastruktur kan även små procentökningar skapa påtagliga effekter. Sommargästerna är ännu fler – under högsäsong uppskattas antalet besökare till omkring 500 000 personer.

Detta skapar ett klassiskt planeringsdilemma: Hur tillgodoser man ökad efterfrågan på bostäder utan att förstöra det som gör Öland attraktivt från början?

Höghusprojektet och tidsbesparing – en ofta glömd vinkel

En ofta förbisedd aspekt av höghusprojektet är effektiviteten i byggnationen och framtida infrastruktur. Ett höghus på en begränsad tomt är faktiskt en tidsbesparing för både byggare och framtida invånare.

Istället för att sprida 200–300 lägenheter över flera mindre projekt på olika platser på ön – något som skulle kräva flera års planeringsprocess, miljöprövningar och infrastrukturutbyggnad – kan ett koncentrerat projekt genomföras snabbare. Gemensamma vägar, vatten- och avloppssystem, samt elledningar kan delas mellan många fler enheter än i ett traditionellt villaområde.

Här är några konkreta tidsbesparingar:

Byggplatslogistik: En större byggplats är faktiskt enklare att organisera än flera små projekt. Leveranser, kranarbete och arbetsstyrka kan optimeras på ett ställe istället för att spridas ut.
Kommunal infrastruktur: Istället för att dra nya vägar och ledningar till flera olika områden, concentreras investeringarna på ett område.
Framtida underhåll: En större fastighet kan ha ett gemensamt underhållsteam, vilket sparar tid och kostnader för både fastighetsägare och kommun.

"Höghusprojekt på mindre orter handlar ofta om att göra rätt sak på rätt ställe. Vi ser detta på många svenska småstäder – när man accepterar en större byggnad i centrum, kan man faktiskt spara tid och pengar genom att inte bygga ut villaområden som tar upp mycket mer yta," säger Anders Bergström, stadsplanerare vid Växjö universitet och expert på regional utveckling.

Motstånd och invändningar – är de berättigade?

Motstånd mot projektet är organiserat och välartikulerat. En lokal förening har samlat över 1 200 underskrifter mot höghusprojektet – en betydande siffra för en ö med bara omkring 25 000 permanenta invånare. Invändningarna fokuserar på flera punkter:

Landskapsbilden: Ett höghus skulle synas långt över ön och bryta den karakteristiska, låga bebyggelseprofilen som många värdesätter.
Parkering och trafik: Färjestaden har redan begränsad parkeringskapacitet, och ett projekt denna storlek skulle fördubbla antalet fordon i området.
Karaktär: Kritiker menar att Öland inte bör bli "som överallt annat" – att projektet representerar en homogenisering av svenska småorter.
Miljö: Farhågor om påverkan på grundvattnet och närliggande naturreservat.

Dessa invändningar är inte ogrundade. Landskapsförändringar är permanenta, och en gång när ett höghus väl står där kan det inte tas bort. Det är en legitim avvägning mellan kortsiktig bostadsbehov och långsiktig karaktär. Läs vidare via enligt Boverket.

Lönar det sig ekonomiskt för Färjestaden och Öland?

Ja, enligt preliminära ekonomiska analyser – men med förbehål. Projektet skulle generera kommunala skatteintäkter från både byggnationen (arbetsplaster, leverantörer) och senare från de nya invånarna. En byggplats på denna skala sysselsätter typiskt 50–100 personer under två till tre år.

Dessutom skulle nya invånare fylla befintliga tjänster inom handel, service och turism – sektorer där Öland redan kämpar med arbetskraftsbrist. En ökad permanent befolkning skulle också stärka underlag för skolor, butiker och andra samhällsfunktioner.

Dock är detta inte en garanterad framgång. Om lägenheterna blir för dyra för målgruppen (säsongsarbetare, unga familjer) kan projektet sluta med många tomma lägenheter – något som redan hänt på andra mindre orter.

Vad händer härnäst – och vilka frågor återstår?

Projektet är för närvarande i detaljplaneringsfasen. Kommunfullmäktige i Mörbylånga kommun (som Färjestaden tillhör) kommer att fatta ett slutgiltigt beslut under 2024–2025. Innan dess måste flera frågor besvaras:

Vilka blir hyrespriser eller försäljningspriser, och för vilken målgrupp?
Hur löses parkeringsfrågan konkret?
Finns det faktisk efterfrågan på denna typ av bostäder på Öland?
Hur påverkas grundvattnet och naturreservaten?

Höghusprojektet i Färjestaden är inte bara en byggfråga – det är en värdefråga. Det handlar om vad Öland ska vara framåt: en helt bevarad ö med begränsad tillväxt, eller en levande öns som växer och förändras för att kunna attrahera och behålla invånare. Det finns goda argument på båda sidor, men det finns ingen perfekt lösning. Vad som än beslutas kommer att påverka Öland i generationer framöver.

Läs vidare: mer om bostäder.