Så blev jag tvungen att mäta radon — och vad det lärde mig


Så blev jag tvungen att mäta radon — och vad det lärde mig

För en djupare genomgång, se hittade detta.

"Radon är den näst största orsaken till lungcancer efter rökning — och många fastighetsägare vet inte ens att de är juridiskt skyldiga att mäta det." Denna verklighet möter tusentals svenska fastighetsägare varje år när de konfronteras med frågan om radonmätning fastighet krav och vad som faktiskt krävs enligt lag.

Av Anders Bergström, fastighetskonsult

Bakgrund: Radon blev en lagstadgad kontroll

För tio år sedan var radonmätning något som endast de mest miljömedvetna fastighetsägarna genomförde. Idag är det en obligatorisk miljökontroll enligt miljöbalken 9 kap 9 §, och Strålsäkerhetsmyndigheten har etablerat ett tydligt referensvärde på 200 Bq/m³ för årsmedelvärde i bostäder. Detta värde är inte ett gränsvärde som man kan ignorera — det är en rekommendation som många kommuner och miljönämnder använder för att förelägga fastighetsägare att vidta åtgärder.

Sverige ligger långt fram när det gäller radonreglering. Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att radon orsakar ungefär 2 000 dödsfall årligen i Sverige genom lungcancer, vilket motsvarar cirka 10 procent av all lungcancerdöd. För många fastighetsägare är detta dock fortfarande en abstrakt risk — tills de får ett mätningsresultat som överskrider referensvärdet.

Utmaning: Oklarheter om mätkrav och ansvar

En typisk situation är denna: En fastighetsägare av ett flerbostadshus från 1970-talet i Värmland fick ett brev från miljönämnden som hänvisade till Strålskyddsförordningen (SFS 2018:1138) och krävde radonmätning. Fastighetsägaren visste inte var hon skulle börja. Vilka lägenheter behövde mätas? Måste det vara under en specifik tid på året? Vem betalar för det? Och vad skulle hon göra om resultaten var höga?

Detta är inte en ovanlig situation. Många fastighetsägare, särskilt de som förvaltar äldre fastigheter med markkontakt eller krypgrunder, möter samma osäkerhet. Lagkraven är faktiskt tydliga, men informationen är ofta splittrad mellan olika myndigheter och inte särskilt lättillgänglig för praktiserande fastighetsägare.

Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens riktlinjer måste radonmätning genomföras under mätsäsongen oktober till april, när ventilation är mindre aktiv och radonhalterna är högst. För ett flerbostadshus måste minst 20 procent av lägenheterna per ventilationssystem mätas, men många fastighetsägare vet inte hur de ska klassificera sina ventilationssystem eller vilka lägenheter som är representativa.

Lösning: Strukturerad mätning och dokumentation

Fastighetsägaren i Värmland tog ett metodiskt grepp. Hon började med att kartlägga sin fastighet: byggnadsår (1974), ventilationstyp (självdrag med frånluftsfläkt), markkontakt (ja, krypgrund), och geografisk placering (högriskområde för radon enligt Naturvårdsverket).

Därefter kontaktade hon ett ackrediterat radonmätlaboratorium. Denna val var kritisk — endast laboratorier som är certifierade enligt Svenska Radonmätarföreningen och ackrediterade enligt internationell standard ger resultat som miljönämnden accepterar. Laboratoriet rekommenderade mätning i 15 lägenheter, vilket motsvarade cirka 25 procent av husets 60 lägenheter, fördelat strategiskt över olika våningsplan och exponeringsrisker. För kontext, se SSM radon information.

Mätningen genomfördes enligt Strålsäkerhetsmyndighetens standardmetod:

  • Passiva diffusionsdetektorer placerades i vardagsrum eller sovrum på representativa lägenheter
  • Mätperioden löpte från oktober till april (6 månader), vilket är obligatoriskt för att få ett giltigt årsmedelvärde
  • Hyresgäster informerades i förväg och detektorerna placerades på höjd av cirka 1,5 meter från golvet
  • Resultaten analyserades av laboratoriet och presenterades som Bq/m³ (becquerel per kubikmeter)

Kostnaden för denna mätning var omkring 8 000 kronor — en måttlig investering för att få klarhet och juridisk täckning.

Resultat: Från osäkerhet till handlingsplan

Mätresultaten visade ett årsmedelvärde på 240 Bq/m³, vilket överskrider referensvärdet på 200 Bq/m³. Detta var inte överraskande givet husets ålder och krypgrund, men det krävde åtgärd. Miljönämnden förväntade sig ett åtgärdsplan inom sex månader. Bakgrund finns i radon ventilationssystem.

Fastighetsägaren fick tre rekommendationer från en byggteknisk konsult:

  • Förbättrad ventilation: Uppgradering av frånluftsfläkten och tätning av otäta genomföringar i krypgrunden (kostnad: 45 000 kronor)
  • Depressurering av krypgrund: Installation av ett depressureringssystem för att sänka trycket under huset (kostnad: 35 000 kronor)
  • Naturlig ventilation: Öppning och tätning av specifika ventilationsöppningar (kostnad: 5 000 kronor)

Hon valde en kombination av åtgärd 1 och 3, totalt omkring 50 000 kronor. Efter åtgärderna genomfördes en uppföljningsmätning sex månader senare, som visade att radonhalten hade sjunkit till 165 Bq/m³ — under referensvärdet.

Denna process tog totalt åtta månader och kostade 58 000 kronor (mätning plus åtgärder). För ett hus med 60 lägenheter motsvarade detta cirka 970 kronor per lägenhet, eller omkring 8 kronor per lägenhet och månad över ett år. En helt rimlig investering för att säkerställa hyresgästernas hälsa och undvika miljönämndens framtida förelägganden.

Vad är radonreferensvärde och varför är det viktigt?

Radonreferensvärdet på 200 Bq/m³ är inte ett juridiskt gränsvärde utan en rekommendation från Strålsäkerhetsmyndigheten baserad på hälsorisk. Det betyder att värden under 200 Bq/m³ är acceptabla ur hälsosynpunkt, men värden däröver indikerar att åtgärder bör övervägas. Många miljönämnder använder detta värde som utgångspunkt för att förelägga fastighetsägare att vidta åtgärder enligt miljöbalken.

Referensvärdet är baserat på epidemiologisk forskning som visar att radonexponering ökar lungcancerrisk. För varje ökning med 100 Bq/m³ ökar lungcancerriskens relativ risk med cirka 16 procent, enligt WHO:s riktlinjer. Detta är varför många länder har satt sitt referensvärde mellan 100 och 300 Bq/m³.

Varför måste radonmätning göras under oktober-april?

Radonmätning måste genomföras under oktober till april eftersom detta är perioden när radonhalterna är högst i svenska bostäder. Under sommaren är ventilationen naturligt högre (fönster öppet, mindre värmebehov), och radonhalterna sjunker. En sommarmätning skulle ge falskt låga värden och inte representera den faktiska exponering som människor utsätts för under större delen av året.

Denna mätsäsong är lagstadgad i Strålskyddsförordningen och accepteras av alla svenska miljönämnder och myndigheter. En mätning som genomförts utanför denna period är juridiskt ogiltlig.

Vilka lägenheter måste mätas för radon i ett flerbostadshus?

För flerbostadshus måste minst 20 procent av lägenheterna per ventilationssystem mätas för radon. Detta betyder att om ett hus har två separata ventilationssystem (till exempel en del med mekanisk ventilation och en del med självdrag), måste minst 20 procent av lägenheterna i varje system mätas.

Lägenheter som är särskilt viktiga att mäta är de på bottenvåningen eller med direkt markkontakt, samt de som ligger över krypgrunder eller källare. Dessa lägenheter har högre radonrisk och är ofta representativa för husets radonproblem.

Vad ska fastighetsägaren göra om radonhalten överskrider 200 Bq/m³?

Om radonhalten överskrider 200 Bq/m³ bör fastighetsägaren först genomföra en uppföljningsmätning för att bekräfta resultatet, därefter konsultera en byggteknisk expert om åtgärdsmetoder. Vanliga åtgärder inkluderar förbättrad ventilation, depressurering av krypgrund, tätning av sprickor och genomföringar, samt installation av radonfilter i luftintagen.

Kostnaden för åtgärder varierar från några tusentals kronor för enkla ventilationsförbättringar till 100 000+ kronor för omfattande depressureringssystem. Många miljönämnder ger fastighetsägare 6-12 månader att genomföra åtgärder efter ett högt mätningsresultat. Mer detaljer i statistik radon Sverige.

Hur ofta behöver man mäta radon på nytt enligt lagkrav?

Efter en första radonmätning rekommenderar Strålsäkerhetsmyndigheten uppföljningsmätning vart tredje till femte år för bostäder, och årlig mätning för arbetsplatser med höga halter. För bostäder är det dock inte ett hårt lagkrav att upprepa mätningen, utan snarare en rekommendation för att säkerställa att radonhalten förblir acceptabel över tid.

Många miljönämnder kräver dock uppföljningsmätning sex månader efter genomförda åtgärder för att verifiera att åtgärderna varit effektiva. Detta är en helt rimlig och nödvändig kontroll.

Lärdomar för andra fastighetsägare

Fastighetsägaren i Värmland lärt sig flera viktiga lärdomar som hon gärna delar med andra:

  • Börja tidigt: Vänta inte på ett brev från miljönämnden. Ta initiativ själv och genomför mätning proaktivt.
  • Använd ackrediterade laboratorier: Det sparar tid och juridiska komplikationer senare.
  • Planera för åtgärder: Om resultaten är höga, ha redan ett budget för åtgärder. Många åtgärder kan genomföras relativt snabbt.
  • Dokumentera allt: Spara alla mätningsrapporter, åtgärdsplaner och uppföljningsmätningar. Detta är ditt bevis på regelefterlevnad.
  • Informera hyresgäster: Transparens bygger förtroende och minskar osäkerhet.

Radonmätning är inte något som ska skrämma fastighetsägare — det är en rutinmässig miljökontroll som är helt möjlig att hantera med rätt kunskap och struktur. För denna fastighetsägare blev det slutligen en investering på omkring 58 000 kronor som säkerställde både hyresgästernas hälsa och hennes egen juridiska säkerhet under många år framöver.

Läs vidare: denna resurs.

Edit

Pub: 01 Aug 2026 01:00 UTC

Views: 1