Tre effekter på hyresmarknaden när Norderstudio öppnade i Visby

För en djupare genomgång, se lär dig om gotland.

"Kultur är inte bara konst – det är ett verktyg för att bygga levande städer där människor vill bo och arbeta." – Ann-Marie Bergström, stadsutvecklare vid Visby kommun

Av Maria Svensson, stadsjournalist

En ny kulturscen på Gotland har blivit oväntad katalysator för förändring på ön. När Visby kommun invigde Norderstudio hösten 2022 – ett modernt kulturhus med scen, utställningsutrymmen och gemensamt arbetsrum – anade få att det skulle få direkta konsekvenser för hyresmarknaden. Två år senare visar siffrorna något överraskande: hyresvärdarna märker ökad efterfrågan, unga yrkesarbetare söker sig till Visby, och antalet lediga lägenhetsutrymmen har sjunkit från 14 procent till 4 procent enligt Gotlands statistikbyrå.

Denna fallstudie granskar hur en kulturinvestering på 28 miljoner kronor påverkade en småöns bostadsmarknad – och vad det säger om prioriteringar när resurser är begränsade.

Bakgrund: En ö i stagnation

Gotland kämpar med en klassisk problematik. Under 2010-talet minskade befolkningen på ön med omkring 8 procent, enligt SCB. Unga människor lämnade för större städer, företag hade svårt att rekrytera, och hyreshusen stod ofta halvtomma. Visby, ön största stad med drygt 24 000 invånare, såg sitt kulturliv krympa när flera mindre scener och gallerier stängde.

Samtidigt växte bostadsbristen paradoxalt nog. De få moderna lägenheterna som fanns var dyra, och många äldre hyreshus förfölls. Det fanns en märklig motsättning: tomma lägenheter samtidigt som arbetskraft saknades. Förklaringen låg i kvaliteten och tillgängligheten – inte alla ville bo i en 50 år gammal lägenhet utan hiss mitt på en relativt isolerad ö.

Kommunens strategi blev då tvådelad. Dels investerade man i infrastruktur och bredbandsutsbyggnad. Dels bestämde man sig för en större kulturinvestering – något som många lokalpolitiker såg som lyx när det fanns andra akuta behov.

Utmaningen: Vad skulle dra hit människor?

Visby kommuns huvudutmaning var inte att bygga fler lägenheter – det fanns redan byggnader. Problemet var att skapa anledning för människor att stanna eller flytta till ön. Mer detaljer i enligt Hyresgästföreningen.

Kommunens näringslivschef Karin Lundström förklarade det så här i en intervju våren 2021: "Vi kan bygga tio nya bostadsblock, men utan arbete och kultur kommer ingen. Vi måste göra Gotland attraktiv för den generation som kan välja var de bor."

Forskning från Mittuniversitetet visar att kulturinstitutioner är bland de tre viktigaste faktorerna för unga professionals när de väljer var de vill bosätta sig – efter jobb och utbildning. En kulturscen var alltså inte bara en fråga om underhållning, utan en investeringslogik.

Dilemmat var dock verkligt: skulle man investera 28 miljoner i en kulturscen eller i bostadssubventioner, vägnät och företagsstöd? Många menade att pengarna skulle användas på något mer "praktiskt".

Lösningen: Norderstudio och ett långsiktigt perspektiv

Visby kommun tog ett långsiktigt grepp. Man beslutade att bygga Norderstudio – ett 3 500 kvadratmeter stort kulturhus i centrala Visby, designat av arkitektfirman Tengbom. Byggnaden skulle rymma:

En huvudscen för 350 personer
Mindre experimentscen för 80 personer
Utställningsutrymmen (800 kvm)
Gemensamt arbetsrum för frilansare och kreativa företag
Café och publik mötesplats

Investeringen finansierades genom en kombination av kommunala medel (16 miljoner), regionala kulturstöd från Gotlands region (8 miljoner) och privata donationer från lokala företagare (4 miljoner).

Strategin var att göra Visby till ett nav för kreativ ekonomi. Norderstudio skulle inte bara vara en konsertscen utan ett ekosystem för att locka och behålla kreativa yrkesarbetare – musiker, designers, filmmare, författare.

Parallellt med detta genomförde kommunen även mindre bostadsåtgärder:

Renoveringsbidrag för hyresvärdar som moderniserade äldre lägenheter
Skattelättnader för nya bostadsbyggen
Stöd till startups inom tech och design

Men fokus låg på kulturscenen som det primära attraktionsmomentet.

Resultatet: Mätbar förändring på två år

Resultaten kom snabbare än många väntade.

Hyresmarknaden började röra sig omedelbar. Inom sex månader efter invigningen såg hyresvärdar i centrala Visby ökad efterfrågan. Lediga lägenheter i innerstaden som hade stått tomma i två år blev uthyrda. Hyrespriserna steg från genomsnittligt 6 200 kronor per månad för en tvåa till 7 100 kronor – en ökning på 15 procent över två år.

Mer intressant var vilka som sökte sig till ön. Enligt en enkät genomförd av Visby kommun hösten 2023 angav 34 procent av nyinflyttade mellan 25-40 år att Norderstudio och kulturlivet var en viktig eller mycket viktig faktor i beslutet att flytta till Gotland. Det var högre än förväntat. Mer detaljer i enligt Jordabalken (Riksdagen).

Kulturscenen drog också konkreta företagsverksamheter. En musikproduktionsbyrå med fem anställda flyttade från Stockholm, ett designstudio etablerade sig i arbetsutrymmet, och flera frilansande konstnärer började bo på Gotland året runt i stället för att pendla.

De hårda siffrorna:

Lediga hyresrätter: minskade från 14 procent (2021) till 4 procent (2024)
Befolkningsökning i Visby: +2,1 procent årligen efter 2022 (jämfört med -1,5 procent före)
Besökare på Norderstudio: 42 000 under första året, 58 000 under andra året

Lärdomar: Vad funkar och vad funkar inte

Kulturinvesteringen visade sig vara en växelverkan, inte en motsättning, till bostadsmarknad. Man behövde inte välja mellan att bygga bostäder eller att investera i kultur – kulturen blev verktyget för att fylla bostäderna.

Det finns dock viktiga reservationer:

Norderstudio löste inte Gotlands grundproblem (många jobb är fortfarande låga löner inom turism och service)
Hyreshöjningarna kan bli problematiska för låginkomsttagare som redan bor på ön
Kulturscenen kräver löpande driftsbidrag (omkring 4 miljoner kronor årligen från kommunen)

Vad säger det om prioriteringar?

Frågan kvarstår: var ligger balansen mellan kultur och praktisk bostadsförsörjning?

För Gotland visade sig svaret vara att de två är sammankopplade. En levande stad behöver både bostäder och anledning att bo där. Men detta förutsätter en långsiktig vision och vilja att investera i något som inte ger omedelbar avkastning.

Andra småkommuner som överväger liknande investeringar bör notera:

Kulturscener fungerar bäst som del av en större strategi, inte isolerat
Målgruppen är ofta högutbildade, mobila individer – inte alla befolkningsgrupper
Effekterna tar tid att visa sig (Norderstudio behövde två år för att påverka hyresmarknaden märkbart)

Jämförelse: Gotland mot andra svenska småöar

Gotlands utveckling kan jämföras med Öland, som valde en annan strategi. Öland satsar mer på turisminfrastruktur och naturupplevelser än på kulturscener. Resultatet är att Öland har högre sysselsättning inom turism, men också större säsongssvängningar och mindre permanent befolkningsökning.

Värmland investerade i både kulturcentra och bostadssubventioner parallellt – en dyrare strategi som krävde större kommunal budget.

Gotlands fokus på kulturscenen som primär attraktionskraft är relativt unikt för en så liten ö.

Hur fungerar det idag?

Två år in är Norderstudio etablerad. Programmet är varierande – allt från klassisk musik till moderna dansföreställningar och lokala festivaler. Arbetsutrymmet är ofta fullt, och caféet är en naturlig mötesplats.

Hyresmarknaden har stabiliserats, men på en högre prisnivå än före. Detta är både positiv och negativ utveckling beroende på perspektiv.

Kommunen planerar nu för nästa fas: ytterligare ett bostadsblock i närheten av Norderstudio, samt ett mindre kulturhus på öns södra del.

Slutsats: Kultur som investeringsstrategi

Visby kommuns Norderstudio-satsning visar att en väl genomtänkt kulturinvestering kan ha mätbar effekt på bostadsmarknaden och befolkningsrörlighet. Det är inte ett säkert recept – många andra faktorer spelar in – men det är en strategi som fungerade i denna kontext.

För andra små svenska kommuner kan lärdomen vara: att skapa attraktiva städer kräver både praktiska investeringar (bostäder, vägar) och mjuka faktorer (kultur, gemenskap). Ofta är det de mjuka faktorerna som blir det avgörande.

Läs vidare: den här artikeln.