Yassi語の反舌音

Yassi語のパミールっぽさを出すのが反舌音系列なので、もうサモエード系にこだわらなくてもいいんじゃないか

Yassi語の反舌音はṣ̌/ʂ/, ẓ̌/ʐ/, ṇ/ɳ/, ṛ/ɺ̢ /の4つ。

ṣ̌/ʂ/, ẓ̌/ʐ/

PIE > PIIrあたりでRUKIの法則(PIE s, z > ṣ̌, ẓ̌/{r, u, k, i}_)によって出現する

PU *-rs-

kürsä FW 'bread (n)'

Estonian: kürs, kürss
Finnish: kyrsä

Yassiにするならciṣ̌

porśas (porćas) ?FP FW 'swine, pig'

Estonian: põrsas
Finnish: porsas

Yassiにするならpaṣ̌as

PU *-rc-

karča FW 'branch, twig, brushwood'

Estonian: karu-äes
Finnish: karhi

Yassiにするならkaṣ̌t

karćɜ FP 'musical instrument similar to a harp or a zither'

Mordvin:kaŕźi 'Geige, Violine'
Mari/Cheremiss:kärš 'zitherähnliches Instrument, derselben Art wie das wotjaken'
Mari/Cheremiss:kärəš 'die russiche Gusli'
Udmurt:kreź 'Gußli, ein harfenähnliches, liegendes Saiteninstrument'

ツィター属の楽器。語系としては*karźɜ あたりっぽい?

Yassiにするならkaẓ̌t

werča FW 'clothing, clothes; dress (vi vt)'

Estonian: vahru
Finnish: verho

Yassiにするならwaṣ̌t

PU *-rkV[+front]-

ćärke- FU 'break (intr., tr.) have pain, hurt'

finn: särke-, särky-
vepsze: särge-, śärǵe-

Yassi版シュライヒャーの寓話のある"məṣ̌t"がこれっぽい気がする

ćorkɜ FU en 'a kind of cutting tool: axe, hatchet, knife'

hanti/osztják: t́oχər, śŏχri, śurə
? manysi/vogul: śoχri-sup, śoχri

Yassiにするならcaṣ̌t、caṣ̌t-

irkä (ürkä) FU 'man; son, boy'

Finnish: ylkä
Erzya: эрзя(erzja)
Eastern Mari: эрге (èrge)
Hungarian: férj

Yassi: iṣ̌t

karke FW U 'crane; Grus grus'

→ Proto-Samoyedic: *kərö, ? *kurə
なので心配なく使える

kaṣ̌t

kärke FP FW 'a species of woodpecker; Picus'

Estonian: kärg 'Schwarzspecht, Dryocopus martius' (dialectal)
Finnish: kärki 'Specht; Picus viridis' (obsolete)
Finnish: palokärki 'Schwarzspecht, Dryocopus martius'

難点:パミール高原にキツツキはいない いないわけないだろ

kirke- FU 'fall, tumble (intr)'

Saami N: gârˈgâli- 'once throw, hurl, a long distance'
Saami Kld: kˋɛ̮r̆gkt̨e- 'fallen, stürzen'
Saami T: ka̭r̄gka̮- '(mehrmals) fallen; stark regnen'
Saami T: karkte- 'fallen, stürzen'
Saami K: ka̭r̄gka̮- '(mehrmals) fallen; stark regnen'
Saami K: karkte- 'fallen, stürzen'

kirkɜ FU 'inside, hollow'

mari/cseremisz: körγə, körγö, körγö 'das Innere, Inneres; Futter (z. B. des Rockes), Höhlung'
udmurt/votják: gi̮ri̮k, gi̮rk, gə̑rə̑k, gı̣̑rt 'Höhle, Höhlung'
komi/zürjén: gi̮rk 'das Innere (des Körpers), Eingeweide (beim Menschen und Tier), Leibeshöhlung; das Innere (des Baumes), Höhlung (im Baum)'
komi/zürjén: gѳrk 'Höhlung, Inneres'

ńe̮rkɜ (ńōrke) U 'cartilage '

nyenyec: ńerʔ 'Knorpel'
enyec: nyʔ, (nyr-) 'Knorpel'
nganaszan: nir 'Knorpel'
szölkup : ńē̮r 'Knorpel'

Yassiにするならpāṣ̌t

ńȣ̈rɜ (ńȣrɜ, ńȣrkɜ) Ug U 'twig, sprout, shoot'

nyenyec: ńeroko 'подстилка из березовых или ивовых прутьев (в чуме оленеводов)'
nyenyec: ńerū 'Weide'
enyec: nigga 'Weidengebüsch'
nganaszan: nerki 'Weidenbaum'
szölkup: njărg, ńɑ̄rqi̮, ńarγ, njărgɒ 'Weidenbaum'
kamassz: narga 'Weidengebüsch'
mator: нарга 'ивняк'
karagassz: ńerge 'Weidenbaum'

「本来の意味は、ハンガリー語やサモエド語では「籐の木」→「樺の木」「柳の木」と発展している。」だそうです

särkä FU 'a species of fish '

Estonian: särg 'Rotfeder; Leuciscus rutilus'(ローチ)
Finnish: särki 'Rotfeder; Leuciscus rutilus'
mordvin: seŕge, śäŕgä 'Rotauge; Cyprinus rutilus'
mari/cseremis: šereŋγə, śereŋγə 'Rotauge; Leuciscus rutilus'
mari/cseremis: šereŋγə 'Plötze'
hanti/osztják: lärəγ, järəγ, tȧrə, lȧr 'Kaulbarsch'(ラッフ)
manysi/vogul: tǟrəw, tɔ̈̄rəj, tārəγ, tārka 'ерш, Acerina cernua'(ラッフ)

手ごろなサイズの小魚

tarkɜ (torkɜ) FU 'object, thing, matter; piece '

udmurt/votják: ńań-turiǯ´ 'Eckstück des Brotes, Brotranft' ńań 'Brot'
komi/zürjén: to̭r, tor 'Gegenstand, Sache, Ding; Teil, Bissen, Stück, abgebrochenes Stück'
manysi/vogul: tawrāt- 'zerbröckeln (z. B. Brot)'
manysi/vogul: tāwri '(Brot-) Krümchen'
manysi/vogul: pors-tāwri 'Stäubchen' pors 'Mist'
manysi/vogul: tāwritaχt- 'sich zerbröckeln'

urke- FW 'be set free, leave, flee'

Finnish: urjeta
Livonian: urgõ
Erzya: оргодемс (orgodems)

ṇ/ɳ/

PIE > PIAではn > ɳ/{r, ṣ̌}_がある

  • 例:PI *amarnā- > maṇa"りんご"
  • 例:PYs *kārna > kāṇ"荷物"(PF *koormaに関係しそう)

PU *-rn-

kärnä FU 'bark, crust'

kȣrnɜ U 'raven'

Tundra Nenets: хӑрна (χərnā)
Komi-Permyak: кырныш (kyrnyš)
Komi-Zyrian: кырныш (kyrnyš)
Estonian: kaaren
Finnish: kaarne
Proto-Samic: *kārënës
Northern Sami: gáranas
Inari Sami: káránâs

śarna FU 'magic word, speech, conversation'

Finnish: saarna
Veps: sarn
Komi-Zyrian: сёрни (sjorni)
Khanty: сӑрнаг- (sărnag-)

tarna FP 'grass (n), hay'

Borrowed from Proto-Indo-Iranian *tŕ̥nam

PU *-rm-

järmɜ U '?marten, ? weasel'

udmurt/votják: jurmek, ďurmek 'Kaninchen'
udmurt/votják: tȯďə̑ ďurmek, jurmeg 'Wiesel (Mustella nivalis)'
szölkup: ńärmäk 'sibirischer Feuermarder (Mustela sibirica)'

ウドムルト ek~eg, セルカプ äkは指小辞。

jurma U 'deep place in water (river/lake)'

számi/lapp: jårˈmē 'tiefe Stelle in einem Bach od. Fluß'
számi/lapp: jǫrˈbme -rbm- 'deep place, pool, in a river'
számi/lapp: jo̬r̆m̄ᵅ 'tiefe Stelle im Flusse (unterhalb eines Wasserfalls)'
komi/zürjén: jir 'tiefe Stelle im Fluß od. See'
komi/zürjén: jir 'Vertiefung; tief (bes. von Wasser auch, z.B. von einer Grube'
komi/zürjén: jѳr 'tiefe Stelle (im Wasser)'
nyenyec: jor, joŕe 'Tiefe (z.B. des Wassers des Schnees, eines Netzes)'
enyec: joðe, jore 'tief, dick'
nganaszan: juragâ 'tief'
szölkup: qorä 'tief'
szölkup: kor 'syvä; tief'
szölkup: qor 'syvä, syvyys; tief, Tiefe'
mator: č́uŕa 'глубокий'

karma- U 'want (tr)'
karmɜ (karpɜ, karwɜ) FW 'fly (n)'
kurma (kurpa, kurwa) FW 'snipe, woodcock'
kurmɜ FP 'handful'
ńarma FU 'groin '
ńurme FU 'grass-covered place, meadow, pasture'
orma FW 'cut in cloth or shoes'
parma FW 'horse fly'
perma FU 'horsefly, larva of horsefly / fly '
śarma U 'smoke-vent of tent '
sorme FW 'finger (n)'
śurme U 'wild animal '
śurme U 'fist '
surmɜ FU 'crease (n v), pleat, wrinkle (clothing or skin)'
tärmä FU 'power, strength; strong '
urma (ūrma) FW 'swelling or bulge (?caused by a grub of an insect)'

PU *-rŋ-

korŋa- U 'be driven to the bank by the current or by the wind (intr); touch land; land (tr)'

számi/lapp L ? kårˈŋō- 'klettern'
N ? goarˈgŋo -rgŋ- 'climb; go up'
Ko ? kŭăr̄ŋ̄a- 'klettern, steigen (ua. bergan)'
Not ? kŭăr̄ŋ̄a- 'klettern, steigen (ua. bergan)'
Kld ? ku͔ar̄ŋɒ- 'klettern, steigen (ua. bergan)' T. I. Itk., ?: 135
T ? ki̊ərŋe- (oa) 'ans Land gehen, landen' 283
K ki̊ərŋe- (oa) 'ans Land gehen, landen'

nyenyec: χarā 'von der Strömung od. vom Wind ans Ufer getrieben werden'
nyenyec: χaŕa 'прибиться к земле течением или ветром'
nyenyec: χaŕmba 'носиться по волнам до тех пор, пока не выбросит на берег приливом'
nganaszan: kariʔe-, karajea- 'anlangen, landen'
szölkup: qarti̮- 'anlegen (ans Ufer)'
szölkup: k͔aretja- 'landen, anlegen'

SaamiとSmyにあるならいいんじゃないでしょうか

pȣ̈rɜ (pȣ̈rŋɜ), pȣ̈rɜ-ŋɜ U 'a species of wild-duck '

finn: piri, pirkka, pirkki, pritti, piri-sorsa, piri-suorsa 'Anas crecca(コガモ)'
észt: piri-part, pirs, pirts 'Kriekente' 小さいカモ
hanti/osztják: pülγi, pirŋə, pĭrĭ 'Kriekente'
manysi/vogul: pirwə, pirwə, pirwa 'Anas querquedula'
szölkup: pur-kuldšá 'Entenart, гоголь; Anas clangula (Weibchen)'
szölkup: pūr 'Entenart'
szölkup: pūria 'Ente; Anas clangula'
kamassz: pɯrɯ, pɯre 'Entenart; Mergus merganser'(カワアイサ)

ṛ/ɺ̢ /

パシュトー語で-rt-, -rd- > -ṛ-があるらしい

  • あるとすればたとえばPU korta- > Ys kaṛ"燃える"

PU *-rt-

ertä FP 'flank, side'

jȣrtɜ U 'friend, companion'

nyenyec: jūrū 'Freund'
enyec: íðu, júru 'Freund'
nganaszan: ńiruŋ 'Freund'

こんだけありゃいいだろ
Yassiにするなら yaṛ

kärte- FW 'hold, bear, endure, suffer'
kärtɜ FP 'iron (n)'
kerta FW 'row, layer, order, occasion, time'
kerte (kirte) FU 'thin crust of snow/ice'
kertɜ (kärtɜ) FU 'a species of wild duck'
korta- FW U 'scorch, burn'
marta FP 'barren, infertile (cow)'
mertä FP 'human (being), man'
mortɜ U 'end, edge, bank'
norta FP 'sledge (n), sleigh'
pertɜ (pärtɜ) FU 'edge, side '
pirtä- (pürtä-) FW 'put together, put, place, cover up'
portta FP 'vessel made of birchbark'
śarta U 'deer, young reindeer '
širtɜ (šürtɜ) FP 'yarn (n), plait, thread'
šȣ̈rtɜ FU 'evil spirit '
tarttɜ- FU 'cling to, stick to, get caught'
turta FW 'stiff (a), numb'
warte FW 'shaft (n), stem, stalk, handle'
wortɜ- FP 'feed, bring up'

Edit
Pub: 29 May 2022 13:12 UTC
Edit: 01 Jun 2022 00:18 UTC
Views: 116