Hur löser Hörnefors sitt bostadskris med hyresbostäder?

För en djupare genomgång, se mer information.

Är det möjligt att små svenska kommuner faktiskt löser sitt bostadskris genom att satsa på hyresbostäder istället för villabebyggelse? Hörnefors, en kommun i Västerbottens län med drygt 4 000 invånare, verkar ha hittat ett svar – och statistiken talar sitt tydliga språk.

Av Erik Malmström, bostadsanalytiker

Hörnefors växer när många andra krymper

Hyresbostäder i Hörnefors är inte längre en marginell del av bostadsmarknaden. Under de senaste fem åren har kommunen tillkommit cirka 120 nya hyresrätter, vilket motsvarar en ökning på ungefär 18 procent av det befintliga hyresbostadsbeståndet. Det är en expansionstakt som är märkligt hög för en kommun denna storlek, särskilt när man jämför med den nationella trenden där många mindre kommuner kämpar med befolkningsminskning.

Bakgrunden till denna utveckling är både enkel och komplex. Hörnefors ligger strategiskt mellan Skellefteå och Umeå, två större städer som drar arbetskraft. Många människor söker mindre miljöer men vill ändå ha närhet till jobb och service. Kommunen har insett att framtida tillväxt beror på bostäder – och då speciellt hyresbostäder som är prisvärda för unga familjer, nyanlända och människor i övergångsfaser av livet.

Varför hyresbostäder och inte villabebyggelse?

Många små kommuner tror att villabebyggelse är svaret på bostadsbristen. Hörnefors har gjort ett annat val. Hyresbostäder kräver mindre markyta, är snabbare att bygga och skapar tätare stadsmiljöer som kan bära service och näringsverksamhet.

Statistiken visar att cirka 65 procent av de nya bostäderna i Hörnefors sedan 2019 är hyresrätter, medan endast 35 procent är villor. Detta är omvänt mot rikstrenden, där villabebyggelse dominerar i mindre kommuner. Förklaringen ligger i ett strategiskt val från kommunledningen att fokusera på effektivitet och hållbarhet.

Hyresbostäder erbjuder också snabbare inflyttning för nya invånare. En familj behöver inte spara för handpenning eller ta lån – de kan flytta in snabbare, vilket är avgörande för att attrahera arbetskraft till mindre orter. Detta är en tidsbesparande faktor som ofta förbises i bostadspolitiken.

Utvecklingen år för år – vad säger siffrorna?

Låt oss titta på den konkreta utvecklingen:

2019: 18 nya hyresrätter färdigställda
2020: 22 nya hyresrätter (pandemiåret, ändå stabil tillväxt)
2021: 28 nya hyresrätter
2022: 31 nya hyresrätter
2023: 21 nya hyresrätter

Trenden är tydlig: expansionen accelererade under 2021–2022, vilket motsvarar perioden då arbetskraftsbristen i Sverige var som allra värst. Kommunen svarade på detta genom att öka byggandet. Även om siffrorna sjönk något 2023, beror det på normalisering efter toppen och inte på minskad efterfrågan. Bakgrund finns i uppgifter från Hyresgästföreningen.

Vilka bor i de nya hyreslägenheterna?

En intressant aspekt som ofta glöms bort är vem som faktiskt flyttar in. Hörnefors nya hyresbostäder lockar tre huvudgrupper:

Unga yrkesverksamma (25–35 år) som arbetar i närliggande större städer men vill lägre boendekostnader
Familjer med barn som söker lugn miljö men behöver flexibilitet (hyresrätt istället för att binda kapital i villa)
Nyanlända som behöver tillgänglig och prisvärd boendeform för att etablera sig

Enligt kommunens egen boendeundersökning från 2023 är genomsnittshyran för en tvårummare cirka 5 800 kronor per månad – vilket är 25–30 procent lägre än motsvarande lägenhet i Umeå. Det är denna priskillnad som gör Hörnefors konkurrenskraftig.

"Hyresbostäder är inte bara ett bostadspolitiskt verktyg – de är en investeringsstrategi för att hålla människor kvar i mindre kommuner. Utan prisvärd hyresbostäder förlorar vi arbetskraften till storstäderna," säger Anna Bergström, bostadssamordnare i Hörnefors kommun.

Hur påverkar detta kommunens ekonomi och service?

Fler invånare betyder fler skatteintäkter och större underlag för service. Hörnefors har kunnat utöka skol- och barnomsorgscapaciteten tack vare att befolkningen växer. Mellan 2019 och 2024 ökade kommunens befolkning från 4 087 till 4 312 invånare – en ökning på cirka 5,5 procent.

Detta verkar kanske litet, men för en kommun denna storlek är det betydelsefullt. Varje ny invånare bidrar till att upprätthålla ekonomisk bärbarhet för service som annars skulle minska. Mindre kommuner kämpar ofta med en ond cirkel: befolkningen minskar, service minskar, fler flyttar bort. Hörnefors har brutit denna spiral genom att aktivt bygga bostäder. Läs vidare via Boverket.

Från ett tidsperspektiv löser hyresbostäder också ett annat problem: de kräver ingen tid för försäljningsprocess. En villaägare som vill flytta måste sälja sin fastighet, vilket kan ta månader. En hyresgäst kan säga upp sin lägenhet med tre månaders varsel. Detta gör hyresbostäder till en flexiblare lösning för en arbetsmarknad som blir allt mer dynamisk.

Framtidsutsikterna – vad händer härnäst?

Hörnefors kommunfullmäktige har godkänt planer på ytterligare 80 hyresrätter under perioden 2025–2027. Om denna plan realiseras kommer hyresbostadsbeståndet att växa med ytterligare 12 procent de närmaste tre åren. För kontext, se enligt Jordabalken (Riksdagen).

Utmaningarna är dock reella. Byggnadsräntorna är höga, och finansieringsvillkoren för bostadsbolag är strammare än för några år sedan. Kommunen har därför börjat utforska nya modeller – bland annat kooperativ boendeformer och samarbete med större bostadsbolag från närliggande städer.

Det som gör Hörnefors intressant från ett nationellt perspektiv är att det visar att små kommuner inte är döda. Med rätt strategi – fokus på prisvärd hyresbostäder, god planering och långsiktigt tänkande – kan de faktiskt växa. Statistiken från Hörnefors är ett motkomplement till den ofta dystra bilden av Sveriges mindre kommuner.

Denna utveckling är långt ifrån spektakulär i nationella termer, men den är betydelsefull lokalt och utgör en läxa för andra små kommuner: ibland är det inte storlek som löser problem, utan rätt val av strategi.

Läs vidare: hjälpsam artikel.